Orsakar jag oönskade graviditeter?

För någon vecka sedan skrev jag ihop ett manus till en debattartikel, där jag beskrev det åldersspecifika samband mellan könskvoter för antibiotikabehandling och sjukhusvård för vissa kategorier av infektionsdiagnoser som jag skrivit litet om tidigare, senast i förra inlägget, och jag hävdade att det kanske vore intressant att ordna en registerstudie för att testa hypotesen att p-pilleranvändning kunde bidra till kvinnlig översjuklighet i vissa åldersgrupper. Dessutom argumenterade jag för att ett sådant samband kunde ha viss biologisk rimlighet, med hänvisning till fynd hos (Scanlan m.fl. 1995) om reducerad aktivitet av naturliga mördarceller (NKA) bland p-pilleranvändare jämfört med andra kvinnor.

Jag skickade manuset till Läkartidningen. Någon publicering där blir det dock inte. De hänvisade för det första till att det skulle riskera att skrämma upp kvinnor så att de slutade med sina p-piller. Sedan påtalade de att sådana registerstudier jag föreslog ändå inte skulle ha något större evidensvärde, eftersom de skulle vara så behäftade med confounders. Slutligen påstod de att hypotesen skulle vara teoretiskt orimlig, och här hänvisade de till forskning från Andreas Madestam.

Ja, jag kan ju inte säga att det är uteslutet att vissa p-pillerätande kvinnor skulle ha blivit uppskrämda och slutat med pillren. Dock gjorde jag inte anspråk på att ha någon nämnvärd evidens för hypotesen i dagsläget, och – till skillnad från tidigare uppmärksammade larm om samband med blodproppar – handlade det inte om att kvinnor skulle falla ned döda eller få obotliga skador till följd av pillren, utan om att de skulle kunna få några fler dagar med förkylningar, influensor och liknande. Det skulle vara ett problem på samhällsnivå mer än på individnivå – sjukdomarna är generellt relativt lindriga, men eftersom de är mycket vanliga och det är en mycket stor andel av de fertila kvinnorna som äter p-piller skulle även en liten relativ incidensökning kunna leda till en betydande samlad sjukdomsbörda.

När riskökningen för blodproppar vid p-pilleranvändning (som är mycket liten i absoluta tal hos i övrigt friska kvinnor) kommer på tal brukar det för övrigt vara någon som framhåller att riskökningen är större vid graviditet. Ett analogt resonemang kunde kanske föras här: även om p-piller kanske ökar frekvensen av vissa luftvägsinfektioner medför både graviditet och den efterföljande kontakten med småbarn under flera års tid (om graviditeten fullföljs) en större börda av mer frekventa eller förvärrade infektioner (kvinnor som är gravida i andra eller tredje trimestern räknas numera till riskgrupperna för influensavaccination i Sverige). Å andra sidan kan man förstås hävda att mer relevant att jämföra med alternativa preventivmetoder än med graviditet.

Problem med confounders finns mer eller mindre i alla epidemiologiska studier, och ofta förmedlas dessvärre tolkningar av orsakssamband från sådana studier okritiskt via massmedia. Jag är medveten om att en enstaka registerstudie inte ensam skulle kunna ge stark evidens för att p-piller påverkar infektionssjukligheten. Dock skulle uppgifterna i läkemedels- och slutenvårdsregistret i detta fall kunna användas för att testa orsakssamband utifrån vissa av de s.k. Bradford Hill-kriterierna (Hill 1965): det skulle t.ex. gå att titta på styrkan hos ett eventuellt samband mellan p-piller och infektionssjuklighet, på temporaliteten (ökar infektionssjukligheten efter att kvinnorna börjat med p-piller, minskar den igen efter att de slutat?) och specificiteten (om sambandet vore specifikt för behandling och vård som riktas mot infektioner som kan kopplas till reducerad NKA). En dansk registerbaserad kohortstudie som testat samband mellan MPR-vaccination av småbarn och sjukhusvård för vissa infektionssjukdomar, bl.a. övre luftvägsinfektioner, virus- och bakterieorsakade lunginflammationer och meningit, och inte kunnat hitta några samband, har i SBU:s litteraturgenomgång om vacciner till barn tillskrivits medelhögt bevisvärde (SBU 2009, 351). Finns det skäl att tro att problemet med confounders skulle vara större om man gjorde en studie med liknande upplägg för att testa samband mellan p-pilleranvändning och i stort sett samma sjukdomsdiagnoser bland kvinnor i fertil ålder? Vissa tänkbara confounders, som kontakt med småbarn (i den mån man inte skulle kunna justera för faktorer som är relaterade till detta), kunde kanske väntas verka snedvridande på ett sätt som skulle innebära underskattning av eventuella positiva samband mellan p-piller och infektioner.

Andreas Madestam, som de alltså hänvisade till, är en nationalekonom som är verksam vid Stockholms universitet. Den enda forskning av honom som handlar om p-piller som jag kan hitta handlar om barn till kvinnor i Sverige som fått möjlighet till subventionerade p-piller (se hans SU-sida för översikt): han påvisar vissa positiva hälsoutfall hos dessa barn, som lägre förekomst av låg födelsevikt och lägre dödlighet i plötslig spädbarnsdöd. Jag kan inte se att det finns något i hans och hans medarbetares forskning som på något sätt är relevant för hypotesen att p-pillerätande kvinnor skulle drabbas av ökad sjuklighet i vissa infektioner.

Om p-piller skulle ha negativa effekter på NKA behöver det dock inte förklara alla könsskillnader i infektionssjuklighet i p-pillerätande åldersgrupper. I (Yovel, Shakhar, och Ben-Eliyahu 2001) påvisades reducerad NKA även hos menstruerande kvinnor i åldern 20–29 år jämfört med jämnåriga män. Kvinnor som åt p-piller hade lägst NKA, men skillnaden var inte statistiskt signifikant jämfört med menstruerande kvinnor. En studie från 2012 visade på en översjuklighet för luftvägsinfektioner även bland unga japanska kvinnor (Eshima m.fl. 2012). Eftersom andelen p-pilleranvändare är mycket låg i Japan (WHO 2013), samtidigt som Japan är ett rikt samhälle med låga födelsetal (vilket innebär att det kanske inte är plausibelt att sjukligheten där, till skillnad från i Sverige, förklaras av hög kontakt med småbarn), skulle det kunna tala emot att p-piller är en avgörande faktor för översjukligheten. Om det sedan är en bidragande faktor vet vi inte, och vi lär som sagt inte få reda på det heller.

Referenser

Eshima, Nobuoki, Osamu Tokumaru, Shohei Hara, Kira Bacal, Seigo Korematsu, Shigeru Karukaya, Kiyo Uruma, Nobuhiko Okabe, och Toyojiro Matsuishi. 2012. ”Age-Specific Sex-Related Differences in Infections: A Statistical Analysis of National Surveillance Data in Japan”. PLoS ONE 7. doi:10.1371/journal.pone.0042261.

Hill, Austin Bradford. 1965. ”The Environment and Disease: Association or Causation?” Proceedings of the Royal Society of Medicine 58: 295–300. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1898525.

SBU. 2009. Vacciner till barn : skyddseffekt och biverkningar : en systematisk litteraturöversikt. http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Vaccination_2009/Vacciner%20till%20barn_fulltext.pdf.

Scanlan, James M., James J. Werner, Rebecca L. Legg, och Mark L. Laudenslager. 1995. ”Natural Killer Cell Activity is Reduced in Association with Oral Contraceptive Use”. Psychoneuroendocrinology 20: 281–287. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7777656.

WHO. 2013. World Contraceptive Patterns 2013. http://www.un.org/en/development/desa/population/publications/family/contraceptive-wallchart-2013.shtml.

Yovel, Galit, Keren Shakhar, och Shamgar Ben-Eliyahu. 2001. ”The Effects of Sex, Menstrual Cycle, and Oral Contraceptives on the Number and Activity of Natural Killer Cells”. Gynecologic Oncology 81: 254–262. doi:10.1006/gyno.2001.6153.

Vems mormor?

I förra veckan skrev jag om en DN Debatt-artikel om att det borde satsas mer på att stoppa den ”kraftiga ökningen” av bröstcancer i Sverige. Samma dag som artikeln publicerades gjordes en radiointervju i P1 Morgon med Per Hall, som stod som förstanamn bland artikelförfattarna (P1 Morgon 2013). Han fördjupar det som sades i artikeln om orsakerna till den ökande trenden. Kvinnor idag lever annorlunda än ”mormors mor”: för ”några generationer sedan så födde mormor barn väldigt tidigt, ammade länge, födde många barn, hon åt inga p-piller, inga hormonersättningsmedel när hon kom i klimakteriet”. Det är saker som epidemiologiska studier visats vara mer eller mindre starka skyddsfaktorer på individnivå. Men vems mormor talar han om när han säger att mormor hade dessa faktorer?

En typisk svensk bröstcancerpatient idag har redan hunnit bli mormor eller farmor till någon som tillhör den nu uppväxande generationen, då medianåldern för nya fall 2011 låg på strax under 65 år (Socialstyrelsen 2013a), så Hall syftar rimligen på någon äldre generation mormödrar. Den 28 oktober skrev jag om analyser av ålders-, period- och födelsekohorteffekter på dödligheten i olika dödsorsaker i Sverige, bl.a. bröstcancer, som jag gjort med hjälp av mjukvaran BAMP och data från (WHO 2013; Socialstyrelsen 2013b; SCB 2013). Jag gjorde även, med samma metod, analyser av incidensen i bröstcancer, där data finns tillgängliga för perioden 1958–2011 via (Socialstyrelsen 2013a). Diagrammet nedan visar kohorteffekter för incidens och mortalitet, plus genomsnittligt antal barn för motsvarande födelsekohorter (kohortfruktsamhet), efter data i (SCB 2002, 96).

Kohorteffekter incidens och mortalitet bröstcancer vs kohortfruktsamhet Sverige.
Diagrammet (klicka för förstoring) visar medianen av BAMP-uppskattade effekter av kohort på dödlighet och incidens i bröstcancer i åldrarna 20–84 år (vänster y-axel) och fruktsamhet i motsvarande kohorter (höger y-axel). Se huvudtext för källhänvisning till rådata och närmare förklaring.

Vi ser att det finns ett negativt samband mellan kohortfruktsamhet och kohorteffekter på incidens och mortalitet för kohorter födda fram till ca 1890. Inga sådana samband kan ses för yngre kohorter (variationerna i fruktsamhet är små för kohorter födda efter ca 1900), och det finns inte heller någon tydlig korrelation mellan effekter på incidens och mortalitet i kohorter födda efter 1890. Svenska kvinnor födda under 1800-talet födde klart fler barn i genomsnitt än kvinnor födda under 1900-talet. Var det också så att de födde barn ”väldigt tidigt”? Ja, det finns inte uppgifter på individnivå så genomsnittsålder för första barnet kan avgöras för kvinnor födda före tidigt 1900-tal, och bland de kohorter där det finns uppgifter var denna ålder lägst bland kvinnor födda på 1940-talet, där den låg på ca 24 år. Om vi däremot ser till genomsnittligt antal barn i åldersgrupperna upp till och med 24 år, var det 0,73 för kvinnor födda 1800–01 och 0,57 för kvinnor födda 1850–51. För kvinnor födda 1945 var det 0,77, och för de födda 1975 hade det sjunkit till 0,26. 1800-talskohorterna hann få relativt många barn därför att de fortsatte föda högt upp i åldrarna: antalet barn efter 35 års ålder är t.ex. 1,52 för 1850–51-kohorten, jämfört med 0,18 för 1945-kohorten (SCB 2002, 92).

Om Hall syftar på mormodern till en genomsnittlig svensk pensionär idag har han rätt i att hon fött fler barn än en nutida genomsnittlig bröstcancerpatient, och uppenbarligen har han rätt i att hon inte ätit p-piller eller hormonersättning. Fast det stämmer inte att hon fött första barnet tidigare, sannolikt inte för mormor eller mormors mor till någon nu levande generation av svenskar. I och för sig skall det väl sägas att avgränsningen till ”mormor” utesluter de kvinnor som inte ens blev mödrar: den andelen sjönk från drygt 15 procent för 1925-kohorten till drygt 10 procent för 1940-talskohorterna, för att sedan åter närma sig 15 procent bland de yngre. För 1800-talets kvinnor har den uppskattats till 20–25 procent (SCB 2002, 26). (Är det kanske så att det finns en benägenhet att associera till mormor när vi tänker på en äldre generations kvinnor, som får folk att överskatta den generationens faktiska fruktsamhet, något som jag spekulerade kring i ett inlägg den 23 oktober 2008?) Hur som helst kan inte ändrade reproduktionsmönster förklara den incidensökning som ägt rum de senaste decennierna.

En i sammanhanget intressant fråga är i vilken mån skillnader i reproduktionsmönster kan förklara de internationella variationer som verkar finnas när det gäller rapporterad incidens i bröstcancer. Nedanstående diagram visar samband mellan genomsnitt av periodfruktsamhet 1971–80 (som kan fungera som ett hyggligt mått på kohortfruktsamhet bland de generationer som idag drabbas av bröstcancer), baserat på data från (Gapminder 2013), och risk för bröstcancer upp till och med 74 års ålder (utan konkurrerande mortalitet), baserat på data från (IARC 2010), för alla befolkningar där båda dessa data fanns tillgängliga.

Genomsnittlig fruktsamhet 71--80 vs kumulativ bröstcancerrisk 2008.
Diagrammet (klicka för förstoring) visar samband mellan genomsnitt av periodfruktsamhet åren 1971–80 och kumulativ risk för bröstcancer före 75 års ålder på internationell nivå. Se huvudtext för källhänvisning till rådata.

De länder där fruktsamheten varit lägst är de där risken för bröstcancer är högst, även om det finns stora variationer bland dessa. De där kvinnorna fött fler än ca 5 barn är de där risken är lägst. Sjunkande fertilitet kan förväntas bidra till framtida ökningar i framför allt låg- och medelinkomstländer. Men generellt är det inte längre så att fertiliteten sjunker i de rikaste länderna. I en artikel från 2009 påvisades ett spegelvänt J-format samband mellan HDI (”human development index”, ett sammanfattande mått på utveckling när det gäller ekonomisk standard, hälsa etc.) och periodfruktsamhet, så att denna sjunker med ökande HDI upp till 0,85–0,9 för att därefter öka (Myrskylä och andra 2009). Författarna spekulerar i om det kan vara relaterat till ändrad syn på könsroller och sociala reformer som gjort det lättare för kvinnor att kombinera karriär med familjebildning. I några länder, t.ex. Japan, har dock fertiliteten fortsatt sjunka även vid HDI över 0,9, vilket skulle kunna reflektera att de hållit fast vid mer konservativa familjevärderingar.

Referenser

Gapminder. 2013. ”Data in Gapminder World”. http://www.gapminder.org/data/.

IARC. 2010. ”GLOBCAN 2008”. http://globocan.iarc.fr/.

Myrskylä, Mikko, och andra. 2009. ”Advances in development reverse fertility declines”. Nature 6. http://dx.doi.org/10.1038/nature08230.

P1 Morgon. 2013. ”Kraftig ökning av bröstcancer”. Sveriges Radio (1 november). http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5691853.

SCB. 2002. Hur många barn får jag när jag blir stor? http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=1769.

———. 2013. ”SCB Befolkningsstatistik, Tabeller och diagram”. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx.

Socialstyrelsen. 2013a. ”Cancerstatistik”. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/cancer.

———. 2013b. ”Statistikdatabas för dödsorsaker”. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker.

WHO. 2013. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.