Obesvarad

Den senaste veckan har svenska media rapporterat om både positiva och negativa saker med avseende på folkhälsa. I en Bojskrönika i DN sägs att viktökningen bland svenska barn över tid verkar ha stannat av (Bojs 2016). Detta framhålls som något viktigt med hänvisning till en annan studie, som behandlar BMI hos omkring 17 år gamla mönstrande israeliter (både flickor och pojkar), som följts upp i maximalt 44 år med avseende på dödlighet (Twig m.fl. 2016). Studiens resultat sammanfattas som att för ”17-åringar med ett BMI över 30” förelåg ”betydande” överrisker: ”fem gånger högre för död i hjärtinfarkt, 2,5 gånger högre för död i stroke och fördubblad risk för plötslig hjärtdöd”. Dessutom sägs att studien ”[s]om väntat” visade ”att riktigt underviktiga personer, med BMI under 17,5” hade förhöjd cirkulationsdödlighet i medelåldern.

I den faktiska studien delas personerna in i BMI-percentiler. Referensgrupp är 5:e till 24:e percentilen, med BMI 17,3–19,2 bland flickor och 17,9–19,7 bland pojkar. De ovan nämnda relativa talen är de hazardkvoter som gäller för den översta, 95:e percentilen, där BMI är minst 29,82/28,44 bland flickor/pojkar. De ”underviktiga” skulle motsvara de som ligger under den nedre gränsen för referensgruppen. Där finns inga signifikanta skillnader för några cirkulationsutfall, men en liten ökning för icke cirkulationsrelaterad dödlighet (hazardkvot 1,05), som till stor del måste utgöras av olyckor, självmord och tobaksrelaterade sjukdomar. Jag påpekade båda dessa saker i ett feedbackformulär förra helgen men har inte fått något svar. Samtidigt är det enkelt att kontrollera i artikeln, och det medför heller inte att krönikans budskap om övervikt bland unga som riskfaktor försvagas (snarare tvärtom). Med hänsyn till det jag skrev om den 24 mars 2014 om en motsvarande enkel rättning av påståenden i en Bojskrönika om statistiska tester från statistikern Olle Häggström tvivlar jag på att något kommer att hända.

SVT har rapporterat om mindre gynnsamma trender, när det gäller utvecklingen av antibiotikaresistens. I en av deras artiklar hävdas att det dör allt fler svenskar till följd av ”superbakterierna” (Olsson och Svensson 2016). År 2005 var antalet dödsfall ”till följd av bakterieinfektion där antibiotika inte hjälpt”1 96 som underliggande dödsorsak; 2014 hade det ökat till 143. Men hur kan vi veta om ett dödsfall är orsakat av just sådana bakterier? I den officiella statistiken finns i alla inga koder för just antibiotikaresistens. Siffrorna stämmer för både 2005 och 2014 överens med ICD-koderna A41.0–A41.2 (sepsis orsakad av stafylokocker), A49.0 (ospecificerad stafylokockinfektion) och A49.9 (ospecificerad bakterieinfektion) (Socialstyrelsen 2007; Socialstyrelsen 2015).

I SVT-artikeln sägs också att antalet dödsfall globalt ”varje år”, enligt WHO:s uppskattningar, i infektioner som antibiotika inte tar död på är 10 miljoner. Det skulle innebära att dessa infektioner orsakade ungefär vart sjätte dödsfall globalt (IHME 2015). En engelsk rapport uppskattar att antalet dödsfall orsakade av antibiotikaresistens är minst 700 000 per år, men det presenteras också ett scenario för 2050 där det har ökat till 10 miljoner (Review on Antimicrobial Resistance 2014). Jag frågade dels om definitionen och påpekade dels felet under artikelposten på SVT:s Facebooksida i förra helgen, men har inte heller där hört något.

Nu har det sagts på den här bloggen, men det kommer nog inte heller att få några större effekter.

Referenser

Bojs, Karin. 2016. ”Därför är det så bra att svenska barn håller sig smala”. DN (16 april). http://www.dn.se/nyheter/sverige/karin-bojs-darfor-ar-det-sa-bra-att-svenska-barn-haller-sig-smala/.

IHME. 2015. ”GBD Compare”. http://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/patterns.

Olsson, Karin Axelsdotter och Anna H Svensson. 2016. ”Allt fler svenskar dör av superbakterierna”. SVT.se (17 april). http://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-fler-svenskar-dor-av-superbakterierna.

Review on Antimicrobial Resistance. 2014. ”Antimicrobial resistance: Tackling a crisis for the health and wealth of nations”. http://amr-review.org/sites/default/files/AMR%20Review%20Paper%20-%20Tackling%20a%20crisis%20for%20the%20health%20and%20wealth%20of%20nations_1.pdf.

Socialstyrelsen. 2007. Dödsorsaker 2005. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-42-15.

———. 2015. Dödsorsaker 2014. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-8-1.

Twig, Gilad, Gal Yaniv, Hagai Levine, Adi Leiba, Nehama Goldberger, Estela Derazne, Dana Ben-Ami Shor, m.fl. 2016. ”Body-mass index in 2.3 million adolescents and cardiovascular death in adulthood”. New England Journal of Medicine. doi:10.1056/NEJMoa1503840.


  1. Hur många dör av bakterieinfektioner där antibiotika hjälpt?

En reaktion på “Obesvarad

  1. Pingback: Smutsig träning | Medan dammlagret förtjockas

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *