Ohälsodelning

Den 28 juli skrev jag här med anledning av en krönika av Elisabet Höglund: hon påstod att allt fler unga svenskar dör av cancer, vilket hon grundat på läsning av dödsannonserna i tidningar. Officiell statistik visar dock det motsatta. Visserligen kan tolkningen av denna vara problematisk, som i fallet med den ökade demensdödligheten jag skrev om i förrförra inlägget, men när det gäller trender för cancerdödlighet bland yngre måste den nog betraktas som mer tillförlitlig än någons intryck utifrån personlig läsning av dödsannonser. Samtidigt hade jag idén att det mycket väl kunde finnas en verklig trend med fler rapporterade cancerdödsfall bland dödsannonserna, men att den i så fall berodde på en ökad benägenhet att tala öppet om sjukdomar.

Jag kommer ihåg en februarikväll 1999: vi satt och tittade på nyheterna, och rätt vad det var sade nyhetsuppläsaren att Björn Afzelius avlidit. Det kändes snopet: han var 52 år, och jag hade inte hört något om att han skulle befinna sig i någon livshotande situation. Just nu går en dokumentärfilm om Afzelius, Tusen bitar, på bio. Vad jag sett har den genomgående fått bra recensioner. Jag såg den nyligen, och den gjorde mig inte heller besviken.

Filmen innehöll åtskilligt av intresse om olika aspekter av Afzelius liv och verk, men för att anknyta till temat här var det ljudklipp från den sista intervjun med honom, i december 1998. Journalisten hävdade att det gick rykten om hans hälsa och undrade om det var något han ville kommentera. Afzelius svarade att han inte hört något sådant, och att allt bara var bra. Vid det tillfället hade han i över ett år känt till att han led av lungcancer, men han ville inte att det skulle komma till allmänhetens kännedom medan han levde, vilket han också lyckades avstyra, även om det kom ut ganska omedelbart efter hans död. Vad som än låg bakom hans val kan det ses som typiskt för en attityd som länge varit förhärskande i Sverige men som verkar ha börjat luckras upp på senare år, något som jag alltså tänker mig kan leda till en illusion av ökad sjuklighet eller dödlighet i t.ex. cancer.

Till en del kanske tendensen till ökad öppenhet kan förklaras av amerikanskt inflytande. Ronald Reagan, en person som inte hade mycket gemensamt med Björn Afzelius åsiktsmässigt, och syntes i klipp i filmen när Nicaragua behandlades, skulle t.ex. på 90-talet gå ut med att han led av alzheimers, något som nämns i SBU:s rapport om demens (SBU 2008, 74). Kanske har han, genom den ökade uppmärksamhet kring alzheimers detta medförde, till och med bidragit till att påverka den officiella statistiken när det gäller demens som dödsorsak, även om den ökande trenden börjat tidigare.

Själv hade jag annars under senvintern 1999 intrycket att det var ovanligt mycket folk som dog i Sverige. Utifrån min omgivning, framför allt gymnasieskolan där jag gick, hade jag dessutom intrycket att det var ovanligt mycket influensa. Var dessa saker också bara inbillning? Nej, om man tittar i årsrapporterna från dåvarande Smittskyddsinstitutet var det under de månaderna både högt antal döda och högt antal labbrapporterade influensafall, jämfört med närliggande år (Smittskyddsintitutet 2011, 27). Antalet influensafall var visserligen lågt jämfört med åren efter 2009, men det beror på lägre rapportering. Det var av allt att döma en hård säsong med influensa A(H3N2). För de unga personer där jag observerade de flesta fallen i min omgivning var sjukdomen i regel övergående, men den bidrog till att förkorta livet för många äldre svenskar, även om de flesta dödsfallen under vintern 1999 förstås inte var influensarelaterade.

I filmen medverkade Björn Afzelius båda döttrar, Rebecca och Isabelle, som fick ge namn åt var sin sång av fadern och även åt hans skivbolag, Rebelle Records. Isabelle Afzelius är lika gammal som jag, och Rebecca Afzelius är ett par år äldre och hade tydligen tagit studenten 1998. Medan många av mina gymnasiekamrater besvärades av influensa råkade de alltså ut för något som uppenbarligen var betydligt smärtsammare.1

Referenser

SBU. 2008. Dementia – etiology and epidemiology : a systematic review : June 2008 vol. 1. http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content1/1/Dementia_vol1.pdf.

Smittskyddsintitutet. 2011. Influensa i Sverige säsongen 2010–2011. http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/15029/influensa-i-sverige-2010-2011.pdf.

Smolderen, Kim GE, Ad JJM Vingerhoets, Marcel A Croon, och Johan Denollet. 2007. ”Personality, psychological stress, and self-reported influenza symptomatology”. BMC Public Health 7. doi:doi:10.1186/1471-2458-7-339.


  1. Det ena behöver i och för sig inte utesluta det andra, möjligen kan det öka risken (Smolderen m.fl. 2007).

Salt historia

För några veckor sedan publicerades en studie i New England Journal of Medicine, som visar på ett J-format samband mellan intag av koksalt och total dödlighet eller cirkulationshändelser (död genom cirkulationssjukdom eller insjuknande i hjärtinfarkt, slaganfall eller hjärtsvikt) (PURE Investigators 2014). Oddsen för händelser av denna typ är lägst vid ett uppskattat natriumintag på 3–6 g/dag och ökar vid både lägre och högre nivåer. I dagsläget ligger troligen de flesta befolkningar inom ”minriskområdet”, och utifrån det går det att ifrågasätta nyttan av radikal minskning av saltintaget på befolkningsnivå.

Historiskt har befolkningar som saknat tillgång till kyl- och frysskåp ofta använt stora mängder salt för att konservera maten. I delar av Japan har t.ex. saltkonsumtionen varit mycket hög, och de höga dödstalen i slaganfall har satts i samband med detta. I förrförra inlägget här visade jag på de med moderna västerländska mått mätt höga dödstalen i cirkulationssjukdom bland framför allt medelålders kvinnor i de kinesiska landsbygdssamhällen som framhållits som föredömen just när det gäller denna typ av sjukdomar. En fråga som kan ligga nära till hands är i vilken mån saltet kan spela in när det gäller detta.

Jo, i de kostundersökningar som gjordes i projektet (data tillgängliga via (China–Cornell–Oxford Project 2006)) var intaget av natrium relativt högt (genomsnittligt dagligt intag över samhällena i enkäterna 1983/1989 låg på 11,2/8,8 g, standardavvikelse 3,7/2,3 g). Ett intag på dessa genomsnittsnivåer skulle enligt en studie som (PURE Investigators 2014) inte medföra oddskvoter högre än ca 1,2 för cirkulationshändelser, så utifrån detta tycks det inte vara någon faktor av avgörande betydelse för de flerfaldigt ökade dödstalen i cirkulationssjukdom bland kvinnor jämfört med dagens Sverige, som framgår av diagrammen i förrförra inlägget. Det går inte heller att hitta några tydlig samband mellan natriumintag och cirkulationsdödlighet bland de kinesiska samhällena. Vidare är det framför allt förhöjt blodtryck som är den ogynnsamma effekt på cirkulationsorganen som satts i samband med högt natriumintag, men blodtrycksnivåerna bland medelålders kvinnor i de kinesiska samhällena var inte speciellt höga (de mättes först 1989, och genomsnittligt systoliskt/diastoliskt blodtryck över samhällena var 117,5/76,8 mm, standardavvikelse 6,3/4,4 mm).

Samtidigt är det så att den förhöjda cirkulationsdödligheten i de kinesiska samhällena framför allt gällde de kategorier som har starkast samband med högt blodtryck, som slaganfall och hypertonisjukdom, vilket stämmer med mönstret i Japan i mitten av 1900-talet. Men det är möjligt att när en person med sedan tidigare känt högt blodtryck avled i dessa samhällen tillskrevs det slaganfall eller hypertonisjukdom om det inte fanns någon annan förklaring; i t.ex. USA hade kanske i stället kranskärlssjukdom rapporterats i ett sådant fall.

Den 20 mars och 23 mars i år visade jag på hur dödstalen i dels kranskärlssjukdom, dels hjärtsjukdom generellt utvecklats sedan 1950-talet i Sverige och ett par mönsterexempel på dels befolkningar med hög kranskärlsdödlighet (USA och Finland), dels befolkningar med låg dödlighet (Italien och Japan). Som jag skrev kan den senare vidare kategorin vara att föredra vid jämförelser mellan olika befolkningar eller över längre tidsperioder eftersom den undanröjer inflytandet av konstlade termer när det gäller att rapportera en typ av hjärtsjukdom snarare än en annan. Om olika traditioner även påverkar benägenheten att rapportera hjärtsjukdom snarare än slaganfall kan det vara intressant att jämföra ännu vidare kategori av cirkulationssjukdom, vilket visas i diagrammen nedan för samma befolkningar och tidsperioder som i marsinläggen (ICD-6/7: 330–334+400–468, ICD-8/9: 390–459, ICD-10: I00–I99, rådata tillgängliga via (WHO)).

Cirkulationsmortalitet kvinnor 50–64 Cirkulationsmortalitet män 50–64 Cirkulationsmortalitet kvinnor 20–49 Cirkulationsmortalitet män 20–49 Diagrammen visar logaritmer av genomsnittliga dödstal i cirkulationssjukdomar bland kvinnor och män över 5-åriga åldersintervall i åldersgrupperna 50–64 och 20–49 år i sex befolkningar. Se huvudtext för förklaring.

Även med den vida kategorin, som alltså inkluderar både hjärtsjukdomar och slaganfall, var dödstalen bland män på 50-talet klart högre i USA och Finland än i Japan, men det existerade inga större skillnader mellan Japan, Sverige och Italien. Detta mönster liknar det som ses i dagens värld, även om Sverige under en period hade relativt sett högre dödstal. Bland kvinnorna låg dödstalen i Japan på 50-talet på ungefär samma nivå som i Finland och USA, samtidigt som Sverige hade lägre dödstal. Senare har det emellertid, samtidigt som det västerländska inflytandet på livsstilen i Japan ökat, uppstått ett mönster där kvinnorna har lägre dödstal än i USA. Precis som när det gäller de snävare kategorierna av hjärtsjukdomar har dödstalen i alla fem befolkningarna med statistik från 50-talet minskat, vilket kan kontrasteras mot de höga och samtidigt fluktuerande dödstalen i Ryssland.

Referenser

China–Cornell–Oxford Project. 2006. ”Geographic study of mortality, biochemistry, diet and lifestyle in rural China”. http://www.ctsu.ox.ac.uk/~china/monograph/.

PURE Investigators. 2014. ”Urinary sodium and potassium excretion, mortality, and cardiovascular events”. New England Journal of Medicine 371. doi:doi:10.1056/NEJMoa1311889.

WHO. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.