Salt historia

För några veckor sedan publicerades en studie i New England Journal of Medicine, som visar på ett J-format samband mellan intag av koksalt och total dödlighet eller cirkulationshändelser (död genom cirkulationssjukdom eller insjuknande i hjärtinfarkt, slaganfall eller hjärtsvikt) (PURE Investigators 2014). Oddsen för händelser av denna typ är lägst vid ett uppskattat natriumintag på 3–6 g/dag och ökar vid både lägre och högre nivåer. I dagsläget ligger troligen de flesta befolkningar inom ”minriskområdet”, och utifrån det går det att ifrågasätta nyttan av radikal minskning av saltintaget på befolkningsnivå.

Historiskt har befolkningar som saknat tillgång till kyl- och frysskåp ofta använt stora mängder salt för att konservera maten. I delar av Japan har t.ex. saltkonsumtionen varit mycket hög, och de höga dödstalen i slaganfall har satts i samband med detta. I förrförra inlägget här visade jag på de med moderna västerländska mått mätt höga dödstalen i cirkulationssjukdom bland framför allt medelålders kvinnor i de kinesiska landsbygdssamhällen som framhållits som föredömen just när det gäller denna typ av sjukdomar. En fråga som kan ligga nära till hands är i vilken mån saltet kan spela in när det gäller detta.

Jo, i de kostundersökningar som gjordes i projektet (data tillgängliga via (China–Cornell–Oxford Project 2006)) var intaget av natrium relativt högt (genomsnittligt dagligt intag över samhällena i enkäterna 1983/1989 låg på 11,2/8,8 g, standardavvikelse 3,7/2,3 g). Ett intag på dessa genomsnittsnivåer skulle enligt en studie som (PURE Investigators 2014) inte medföra oddskvoter högre än ca 1,2 för cirkulationshändelser, så utifrån detta tycks det inte vara någon faktor av avgörande betydelse för de flerfaldigt ökade dödstalen i cirkulationssjukdom bland kvinnor jämfört med dagens Sverige, som framgår av diagrammen i förrförra inlägget. Det går inte heller att hitta några tydlig samband mellan natriumintag och cirkulationsdödlighet bland de kinesiska samhällena. Vidare är det framför allt förhöjt blodtryck som är den ogynnsamma effekt på cirkulationsorganen som satts i samband med högt natriumintag, men blodtrycksnivåerna bland medelålders kvinnor i de kinesiska samhällena var inte speciellt höga (de mättes först 1989, och genomsnittligt systoliskt/diastoliskt blodtryck över samhällena var 117,5/76,8 mm, standardavvikelse 6,3/4,4 mm).

Samtidigt är det så att den förhöjda cirkulationsdödligheten i de kinesiska samhällena framför allt gällde de kategorier som har starkast samband med högt blodtryck, som slaganfall och hypertonisjukdom, vilket stämmer med mönstret i Japan i mitten av 1900-talet. Men det är möjligt att när en person med sedan tidigare känt högt blodtryck avled i dessa samhällen tillskrevs det slaganfall eller hypertonisjukdom om det inte fanns någon annan förklaring; i t.ex. USA hade kanske i stället kranskärlssjukdom rapporterats i ett sådant fall.

Den 20 mars och 23 mars i år visade jag på hur dödstalen i dels kranskärlssjukdom, dels hjärtsjukdom generellt utvecklats sedan 1950-talet i Sverige och ett par mönsterexempel på dels befolkningar med hög kranskärlsdödlighet (USA och Finland), dels befolkningar med låg dödlighet (Italien och Japan). Som jag skrev kan den senare vidare kategorin vara att föredra vid jämförelser mellan olika befolkningar eller över längre tidsperioder eftersom den undanröjer inflytandet av konstlade termer när det gäller att rapportera en typ av hjärtsjukdom snarare än en annan. Om olika traditioner även påverkar benägenheten att rapportera hjärtsjukdom snarare än slaganfall kan det vara intressant att jämföra ännu vidare kategori av cirkulationssjukdom, vilket visas i diagrammen nedan för samma befolkningar och tidsperioder som i marsinläggen (ICD-6/7: 330–334+400–468, ICD-8/9: 390–459, ICD-10: I00–I99, rådata tillgängliga via (WHO)).

Cirkulationsmortalitet kvinnor 50–64 Cirkulationsmortalitet män 50–64 Cirkulationsmortalitet kvinnor 20–49 Cirkulationsmortalitet män 20–49 Diagrammen visar logaritmer av genomsnittliga dödstal i cirkulationssjukdomar bland kvinnor och män över 5-åriga åldersintervall i åldersgrupperna 50–64 och 20–49 år i sex befolkningar. Se huvudtext för förklaring.

Även med den vida kategorin, som alltså inkluderar både hjärtsjukdomar och slaganfall, var dödstalen bland män på 50-talet klart högre i USA och Finland än i Japan, men det existerade inga större skillnader mellan Japan, Sverige och Italien. Detta mönster liknar det som ses i dagens värld, även om Sverige under en period hade relativt sett högre dödstal. Bland kvinnorna låg dödstalen i Japan på 50-talet på ungefär samma nivå som i Finland och USA, samtidigt som Sverige hade lägre dödstal. Senare har det emellertid, samtidigt som det västerländska inflytandet på livsstilen i Japan ökat, uppstått ett mönster där kvinnorna har lägre dödstal än i USA. Precis som när det gäller de snävare kategorierna av hjärtsjukdomar har dödstalen i alla fem befolkningarna med statistik från 50-talet minskat, vilket kan kontrasteras mot de höga och samtidigt fluktuerande dödstalen i Ryssland.

Referenser

China–Cornell–Oxford Project. 2006. ”Geographic study of mortality, biochemistry, diet and lifestyle in rural China”. http://www.ctsu.ox.ac.uk/~china/monograph/.

PURE Investigators. 2014. ”Urinary sodium and potassium excretion, mortality, and cardiovascular events”. New England Journal of Medicine 371. doi:doi:10.1056/NEJMoa1311889.

WHO. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *