Till det aningen bättre

Häromdagen publicerade Elisabet Höglund ett inlägg, som hon inleder med att fråga sig vart vårt ”vackra, fina och fridfulla land” tagit vägen och att konstatera att Sverige för varje dag förändras ”inte till det bättre utan till det sämre” (Höglund 2015). Som stöd för detta anförs en rad uppmärksammade våldsdåd som inträffat under denna sommar. Hon avslutar inlägget med att uppmana läsarna att tala om för henne vad det är som händer i Sverige. Många kommentatorer har försökt sig på just detta, och deras förklaringar tenderar att kretsa kring ett visst tema. Några har dock kommit med hänvisningar till BRÅ och påtalat att utgångspunkten är inkorrekt: det finns ingen långsiktig ökande trend när det gäller t.ex. dödligt våld.

Den 28 juli förra året noterade jag en Aftonbladetkrönika av Höglund. Där var temat att fler unga personer i Sverige dör i cancer än förr och att det är paradoxalt att medellivslängden ändå ökar, och hon byggde det på läsning av tidningarnas dödsannonser. Här hade jag hypotesen att hon kanske ändå observerat en verklig trend: dödstalen i cancer bland unga ökar visserligen inte, men benägenheten att ange dödsorsak i dödsannonserna kan mycket väl ha ökat, speciellt när det gäller cancer, och det finns en ökad öppenhet även i andra sammanhang, genom t.ex. unga bloggare med cancer. I det nuvarande fallet tycks det dock bara vara ett intryck som skapats av en tillfällig anhopning av våldsbrott.

I båda fallen hade misstagen kunnat undvikas genom att Höglund tittat på den statistik som finns tillgänglig. I varje fall hade det varit lätt att hitta sammanställningar av statistik som visar att det inte skett några dramatiska ökningar av dödligt våld eller av dödlighet i cancer de senaste åren. Som jag varit inne på t.ex. den 26 april är det emellertid förvånansvärt tunnsått med enkelt tillgänglig information om åldersspecifika trender för dödsorsaker som sträcker sig längre tillbaka än ett par decennier. Mot bakgrund av detta skapade jag platsen Mortalitetsdiagram, som jag arbetat en del med under sommaren.

Med hjälp av diagrammen där går det att snabbt konstatera att t.ex. tumördödligheten i yngre åldersgrupper sjunkit i Sverige (och de flesta andra rika länder) de senaste decennierna. Det talar emot dystopiska visioner om att yngre födelsekohorter skulle vara allmänt mer benägna att dö i cancer till följd av miljögifter, strålning o.s.v. Samtidigt kan det finnas skäl att fråga sig om minskningen kommer att fortsätta på samma sätt i högre åldersgrupper. Cancerdödligheten bland yngre kan i stor utsträckning vara orsakad av former där framgångarna med prevention (cervixcancer) eller behandling (akut leukemi, testikelcancer) varit större än när det gäller de former som är vanliga bland äldre. Det s.k. Strehler–Mildvansambandet innebär också att minskade dödstal i lägre åldersgrupper tenderar att uppvägas av snabbare ökning av dödstalen med åldern (Riggs 1994). Nedanstående diagram visar utvecklingen av åldersspecifika dödstal i tumörer i Sverige kohortvis.

Diagrammen har skapats med de skript jag använder för att generera webbplatsen. När chartgen.py körts och dataramarna sparats i CSV-filer kan t.ex. diagrammet för kvinnorna skapas genom att inifrån R köra:

source('specchartgen.r')
agetrends.plot(country = 4290, cause = 'tum', 
sex = 2, startyear = 1951, endyear = 2013,
startage = 15, endage = 85, type = 'rate', 
ageformat = 1, apctype = 'ca')
Kohortvis tumördödlighet kvinnor Kohortvis tumördödlighet män Diagrammen (gjorda med R (R Core Team 2015) och mina skript, baserat på data från WHO (2014)). visar utveckling av åldersspecifika (ln-transformerade) dödstal i tumörer (ICD-6/7/8/9: 140–239; ICD-10: C00–D48) i Sverige efter födelsekohort.

Kohorter födda efter 1920-talet visar en minskande trend för dödstal i nästan alla åldersgrupper där det finns tillgängliga data, men minskningen är betydligt mer markant (i relativa tal) i lägre åldersgrupper, vilket kan tala för ett inflytande av de ovannämnda faktorerna.

Referenser

Höglund, Elisabet. 2015. ”Vad är det som händer i sverige egentligen?” http://elisabethoglund.se/blogg/vad_ar_det_som_hander_i_sverige_egentligen/.

R Core Team. 2015. R: A language and environment for statistical computing. http://www.R-project.org/.

Riggs, Jack E. 1994. ”The cohort mortality perspective: The emperor’s new clothes of epidemiology, an illustration using cancer mortality”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 19. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8041917.

WHO. 2014. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *