Mycket farlig

Den 6 februari och 9 februari skrev jag här om rapportering kring mortalitet bland typ 1-diabetiker. Nu i dagarna har också Anna Bäsén i Expressen publicerat en krönika på detta tema (Bäsén 2015). Krönikan har föranletts av att finansmannen Max Stenbeck nu i veckan rapporterades ha dött till följd av diabetes i en ålder av 30 år.

Bäsén framhåller en svensk studie från förra året enligt vilken ”risken att dö i förtid” skulle vara ”dubbelt så hög” för typ 1-diabetiker med god blodsockerkontroll som för normalbefolkningen, och att ”överdödligheten” var 8–10 gånger så hög för de med dålig blodsockerkontroll. I det sista exemplet har uppenbarligen överdödlighet förväxlats med dödlighet – fast på motsatt sätt jämfört med medierapporteringen jag skrev om den 6 februari, där det påstods att kvinnor med typ 1-diabetes hade högre dödlighet än män, i stället för högre överdödlighet. Bäsén ger ingen explicit referens i krönikan, men det är uppenbart att hon åsyftar Lind m.fl. (2014).

I denna svenska registerstudie visas bl.a. på att mortaliteten totalt och i cirkulationssjukdom är högre bland typ 1-diabetiker än bland kontroller, och att mortaliteten bland typ 1-diabetikerna ökar med högre genomsnittsnivåer av HbA1c, vilket indikerar dålig blodsockerkontroll. Någon ökad cancerdödlighet bland typ 1-diabetikerna observerades inte, vilket skiljer denna studie från den finska studien Forssas m.fl. (2013), som jag skrev om den 9 februari.

Enligt vad Bäsén säger kan en tioåring med typ 1-diabetes i dagsläget räkna med en återstående livslängd på 60 år. Jo, i Lind m.fl. (2014) redovisas också hazardkvoter för total och cirkulationsrelaterad mortalitet bland kvinnor och män med typ 1-diabetes relativt allmänbefolkningen i olika åldersintervall (18–34, 35–49, 50–64 och 65– år). Utifrån detta går det att göra beräkningar av den återstående livslängden bland typ 1-diabetiker, på det sätt jag visade på i 9 februari-inlägget.

I dag offentliggjorde också SCB livslängdstabeller för 2014 (SCB 2015). De visar på en återstående livslängd vid födseln på 84,1/80,4 år för kvinnor/män, vilket är en ökning jämfört med 2013. Utifrån de aktuella livslängdstabellerna, och hazardkvoterna hos Lind m.fl. (2014), kunde jag uppskatta den återstående livslängden bland 18-åriga svenska typ 1-diabetiker till 55,5/52,9 år för kvinnor/män, vilket alltså stämmer rätt bra med det Bäsén säger. Det ser också ut som typ 1-diabetes förkortar livet något mer för kvinnor än för män, vilket är i linje med de studier som diskuterats i tidigare inlägg. Vi får dock komma ihåg att konfidensintervallen för hazardkvoterna i Lind m.fl. (2014) ofta är breda. Forskarna uppger att de inte kunnat hitta några signifikant högre hazardkvoter för total dödlighet (men däremot för cirkulationsdödlighet) för kvinnor än för män sett över alla åldrar, men för åldersgruppen 50–64 år är i alla fall 95-procentiga konfidensintervall icke överlappande (hazardkvot för kvinnor 4,17, KI 3,70–4,69 och för män 2,86, KI 2,60–3,15). Det finns också en underrepresentation av äldre personer i Lind m.fl. (2014), vilket innebär att skattningarna för hazardkvoter vid hög ålder blir osäkra: vi kan anta att de tenderar att fortsätta minska efter 65-årsåldern.

Det går också att uppskatta livstidssannolikheten för typ 1-diabetiker att dö av cirkulationssjukdom, med utgångspunkt från hazardkvoterna för denna sjukdomsgrupp (ICD-10 I00–I99) och senaste tillgängliga data över åldersspecifik dödlighet i allmänbefolkningen (Socialstyrelsen 2015). För 18-åriga kvinnor/män med typ 1-diabetes skulle den sannolikheten vara 37/34 procent, vilket ligger mycket nära – eller något lägre än – andelen dödsfall i cirkulationssjukdom i allmänbefolkningen. Detta är i linje med de uppskattningar jag gjorde för finska kvinnor utifrån Forssas m.fl. (2013). Typ 1-diabetes är en stark riskfaktor för cirkulationsdödlighet, i den bemärkelsen att typ 1-diabetiker dör tidigare av cirkulationssjukdom jämfört med allmänbefolkningen, men ökningar av konkurrerande dödlighet verkar medföra att det inte ökar sannolikheten att förr eller senare dö av cirkulationssjukdom.

När det gäller den totala överdödligheten är det alltså som sägs i titeln och ingressen till Expressenartikeln, att diabetes kan vara en ”mycket farlig” sjukdom, även om det givetvis finns stora variationer bland diabetiker, beroende på blodsockerkontroll och andra faktorer. Sett till trenden de senaste 50 åren verkar det dock som om det är ännu farligare att vara ättling till den nu avlidne finansmannens farfar, Hugo Stenbeck (Wikipedia 2015), eller gift med någon som är det, än att vara diabetiker. Vi får hoppas att de kvarvarande syskonen bryter den trenden.

Referenser

Bäsén, Anna. 2015. ”Kan vara en mycket farlig sjukdom”. Expressen (17 mars). http://www.expressen.se/halsoliv/kronikorer/anna-basen/basen-kan-vara-en-mycket-farlig-sjukdom/.

Forssas, Erja, Reijo Sund, Kristiina Manderbacka, Martti Arffman, Pirjo Ilanne-Parikka och Ilmo Keskimaki. 2013. ”Increased cancer mortality in diabetic people treated with insulin: A register-based follow-up study”. BMC Health Services Research 13 (1): 267. doi:10.1186/1472-6963-13-267.

Lind, Marcus, Ann-Marie Svensson, Mikhail Kosiborod, Soffia Gudbjörnsdottir, Aldina Pivodic, Hans Wedel, Sofia Dahlqvist, Mark Clements och Annika Rosengren. 2014. ”Glycemic control and excess mortality in type 1 diabetes”. New England Journal of Medicine 371 (21): 1972–1982. doi:10.1056/NEJMoa1408214.

SCB. 2015. ”Livslängdstabeller, 2014 och 2010-2014”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik—Riket/371149/.

Socialstyrelsen. 2015. Dödsorsaker 2013. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-42.

Wikipedia. 2015. ”Hugo Stenbeck – Wikipedia”. http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hugo_Stenbeck&oldid=29636164.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *