Sanningen i vinet

I dag rapporteras i svenska media om en amerikansk studie, som uppges visa att antioxidanten resveratrol inte tycks ha någon effekt på olika hälsoparametrar. Resveratrol har påståtts vara en faktor bakom påstådda hälsofördelar med rödvin, fast den svenske forskaren Fredrik Nyström ”sågar” studien som irrelevant (Ewenfeldt 2014). Han hävdar att ”[v]i som forskar mer objektivt om alkoholintag och hjärt-kärlsjukdomar” sedan länge kommit fram till att det är ”alkoholen som är nyttig”. Litet längre ned vänder han sig emot den ”franska paradoxen”, som här beskrivs som att ”fransmännen kan äta fet mat, dricka mycket alkohol och ändå inte slå i taket när det gäller de nämnda sjukdomarna”. Han tänker sig att det inte heller har något stöd i modern forskning att (mättat) fett skulle vara farligt, och att det därför inte finns något paradoxalt med Frankrike, annat än den höga andelen rökare.

Ja, den 5 mars förra året visade jag på att Frankrike passar granska bra in i en modell som förutsäger åldersjusterade dödstal i kranskärlssjukdom (den grupp av cirkulationssjukdomar där man oftast tänkt sig att vin/alkohol skulle ha en skyddande effekt) utifrån totalkolesterol, blodtrycksnivåer, andelen diabetiker, andelen rökare och BMI. Alkohol inkluderas inte i modellen. Har det någon betydelse för att förklara skillnader i kranskärlsdödlighet på befolkningsnivå? Jag jämförde (med (R Development Core Team 2011)) uppskattningar av totalkonsumtion av alkohol per capita (i samtliga fall för befolkningarna som helhet) för åren 2005–11 (WHO 2011) med genomsnittliga könsspecifika dödstal i kranskärlssjukdom (ICD-9: 410–414, ICD-10: I20–I25) i åldersgrupperna under och över 65 år, för senaste år under 2000-talet med statistik tillgänglig via (WHO) i november 2012, för de 57 befolkningar där dessa uppgifter kunde tas fram. Det gick inte att hitta några signifikanta samband för någon av de fyra köns- och ålderskategorierna.

När jag jämförde med konsumtionen av liter alkohol per capita i form av vin i (WHO 2011) gick det däremot att hitta negativa samband med kranskärlsdödlighet både bland kvinnor (Kendalls τ,35,p<0,001 under 65 år, τ,21,p0,02 över 65 år) och män (Kendalls τ,30,p<0,001 under 65 år, τ,20,p0,03 över 65 år). Om man vill hävda att det reflekterar ett kausalsamband kanske man ändå inte behöver hävda att det är någon speciell komponent i viner förutom alkoholen: det skulle också kunna vara relaterat till dryckesmönster i befolkningar med ”vinkultur” (måttligt, i tiden utspritt alkoholintag). En visuell inspektion av sambanden tyder emellertid på att man kanske inte bör dra för stora växlar på sambanden. Nedanstående diagram visar sambandet bland kvinnor under 65 år (de övriga tre grupperna uppvisar likartat mönster):

Alkohol som vin vs IHD-mortalitet kvinnor under 65
Diagrammet visar konsumtion av alkohol i form av vin per capita vs logaritm av genomsnittliga dödstal i kranskärlssjukdom bland kvinnor i åldersgrupperna under 65 år. Se huvudtext för källhänvisning och förklaring. Landskoder (ISO3166-1): AL: Albanien, AM: Armenien, AT: Österrike, AU: Australien, AZ: Azerbajdzjan, BE: Belgien, BG: Bulgarien, BY: Vitryssland, CA: Canada, CH: Schweiz, CY: Cypern, CZ: Tjeckien, DE: Tyskland, DK: Danmark, EE: Estland, ES: Spanien, FI: Finland, FR: Frankrike, GB: Storbritannien, GE: Georgien, GR: Grekland, HR: Kroatien, HU: Ungern, IE: Irland, IL: Israel, IS: Island, IT: Italien, JO: Jordanien, JP: Japan, KG: Kirgizistan, KR: Sydkorea, KW: Kuwait, KZ: Kazakstan, LT: Litauen, LU: Luxemburg, LV: Lettland, MD: Moldavien, MK: Makedonien, MT: Malta, MU: Mauritius, NL: Nederländerna, NO: Norge, NZ: Nya Zeeland, PL: Polen, PT: Portugal, RO: Rumänien, RS: Serbien, RU: Ryssland, SE: Sverige, SG: Singapore, SI: Slovenien, SK: Slovakien, TH: Thailand, TJ: Tadzjikistan, UA: Ukraina, US: USA, UZ: Uzbekistan.

Vi ser att det är några länder (traditionella vinländer vid Medelhavet som Italien, Portugal och Frankrike) som har både hög vinkonsumtion och låga dödstal. Men variationen bland länder med låg vinkonsumtion är stor: det är många av dessa (t.ex. Japan, Korea, Israel, Island och Norge) som har låga dödstal. Å andra sidan hör länder som tillhör det europeiska ”vinbältet”, men skiljer sig från medelhavsländerna i socioekonomiskt avseende, som Moldavien, till de som har högst dödstal i världen (tillsammans med andra länder från gamla Sovjetunionen, som inte har så hög vinkonsumtion). Det påminner om tidigare observerade korrelationer på befolkningsnivå mellan intag av fett och kranskärlsdödlighet, som i mitten av 1900-talet var positiva (åtminstone bland medelålders män) och senare negativa (som jag beskrivit t.ex. den 1 januari 2012). Även här verkar det primärt röra sig om korrelationer mellan kluster av befolkningar med likartade kulturella och socioekonomiska faktorer snarare om specifika samband med fett.

Kanske bidrar måttligt intag av alkohol ändå till att skydda mot kranskärlssjukdom; det får i så fall vägas mot andra negativa effekter, som kan variera med kön och ålder (White, Altmann, och Nanchahal 2002). Någon avgörande faktor på befolkningsnivå tycks det i alla fall inte vara.

Referenser

Ewenfeldt, Björn. 2014. ”Svensk forskare sågar rödvinsstudie”. DN (Maj 13). http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svensk-forskare-sagar-rodvinsstudie/.

R Development Core Team. 2011. R: A Language and Environment for Statistical Computing. http://www.R-project.org/.

White, Ian M., Dan R. Altmann, och Kiran Nanchahal. 2002. ”Alcohol consumption and mortality: modelling risks for men and women at different ages”. BMJ 325. doi:10.1136/bmj.325.7357.191.

WHO. 2011. Global status report on alcohol and health. http://www.who.int/substance_abuse/publications/global_alcohol_report/msbgsruprofiles.pdf.

———. ”WHO Mortality Database”. http://www.who.int/healthinfo/mortality_data/en/index.html.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *