I artikeln (Sasieni m.fl. 2011), där författarna presenterar ett mått på livstidsrisken för cancer, som jag diskuterade i förra inlägget, säger de om den enklaste metoden för att mäta cancerinsjuknande i en befolkning, nämligen ”crude incidence rate” (antalet fall delat med folkmängden under t.ex. ett år), att den saknar vardaglig tolkning och gör att jämförelser mellan befolkningar med olika åldersstruktur blir missvisande, eftersom incidensen varierar kraftigt med åldern. Använder man direkt åldersstandardisering (ett vägt medelvärde av åldersspecifika incidenstal) resulterar det i en siffra som i allmänhet är än mindre intuitivt begriplig, hävdar de.

Jo, även frånsett problemet att incidensen varierar med åldern verkar det vara svårt att ge en någorlunda rättvisande populär förklaring av den aktuella typen av mått, som mäter antalet händelser (sjukdomsfall, dödsfall etc.) i relation till exponeringstid, trots att resultat från epidemiologiska studier mycket ofta presenteras i termer av sådana mått, eller kvoter mellan dem (”hazard ratio”). Ofta ges förklaringar i termer av ”risk”, vilket blir missvisande, som jag varit inne på den 20 maj i år och den 29 juli 2011.

Om hazardkvoten för död oavsett orsak är 2 för en grupp som är exponerad för en miljöfaktor \(A\) kan det återges i media i stil med att ”de som utsattes för \(A\) hade fördubblad risk att dö” rätt och slätt (eller kanske vanligare ”\(A\) fördubblar risken att dö”, vilket också är problematiskt därför att det ger vid handen orsakssamband, som oftast inte följer självklart av de statistiska samband som observerats). Då brukar det också vara någon som protesterar: ”risken att dö är väl alltid 100 procent?” Uppenbarligen tolkas ”risk” som ”risk över en obegränsad tid”. Andra exempel på förekommande översättningar är ”\(A\) fördubblar risken att dö under studieperioden” och ”\(A\) fördubblar risken att dö i förtid”. Det första är inkorrekt, och det andra är förvirrande. Det har en klang av halvsmält metafysik, som att det skulle finnas någon ålder då det var ”meningen” att det vi skulle dö (se (The old days 2012) för en likartad synpunkt), och om man preciserar det till att dö före någon specifik ålder blir det också en inkorrekt tolkning av vad en hazardkvot på 2 innebär.

I många studier redovisar man hazardkvot för orsaksspecifik dödlighet eller insjuknande snarare än total dödlighet. Om hazardkvoten för t.ex. död i cancer är 2 för en grupp som är exponerad för \(B\) kan det återges som ”\(B\) fördubblar risken att dö av cancer”. Om folk tolkar ”risk” även här som ”risk över en obegränsad tid”, kan det hända att de sväljer det. Det är inte absurt att olika faktorer skulle modifiera risken att förr eller senare dö av cancer: vi vet att andelen av alla dödsfall som orsakas av cancer varierar en del mellan olika befolkningar. Tolkningen av hazardkvot som ”risk över obestämd tid” blir dock inte mer korrekt för det, utan den riskerar tvärtom att ge upphov till bestående missförstånd. Om \(B\) inte ökar hazards för konkurrerande dödlighet kommer ökade hazards att leda till en ökning av sannolikheten att förr eller senare dö av cancer, men riskkvoten mellan de som exponerats för \(B\) och de som inte gjort det är inte samma som hazardkvoten. Om t.ex. risken för de oexponerade är 25 procent, kan ingen faktor medföra en riskkvot större än 4, vilket skulle innebära en 100-procentig risk. Däremot kan hazardkvoten mycket väl vara större. Om \(B\) dessutom ökar hazards för död av annat än cancer, kan den minska sannolikheten att förr eller senare dö av cancer, genom att fler hinner dö av något annat. I Sverige har t.ex. kvinnor lägre hazards för död i sjukdomar i cirkulationsorgan än män, men något högre livstidssannolikhet (på grund av mindre konkurrens från annan dödlighet, i t.ex. självmord, olyckor och alkoholskador).

”Dödlighet”, ”dödstal” och ”insjuknande(tal)” är exempel på uttryck som inte behöver innebära någon sannolikhetsförvirring. Däremot kanske de innehåller mångtydigheter som kan vålla andra missförstånd: ”dödstal” kanske kan tolkas som absolut antal döda, och ”dödlighet” i en sjukdom kan sammanblandas med det som kallas ”letaliet”, alltså andelen av de som drabbas av sjukdomen som dör av den, eller dör inom en viss tid.

Hur vore det om uttryck som ”hazardkvot för död på 2 bland de som utsätts för \(A\)” helt enkelt översattes med ”de som utsattes för \(A\) dog i dubbelt så snabb takt som de som inte gjorde det”. Jag har aldrig sett ett sådant uttryckssätt användas, men det tycks mig som om det skulle ge en ganska bra uppfattning av vad det handlar om. Uttryckssättet fungerar på befolkningsnivå snarare än individnivå: det ger ingen mening att säga att något fördubblar den takt med vilken en individ dör. Det skulle inte fungera att använda sig av personligt tilltal i stil med ”\(A\) fördubblar din risk att dö”, som medier är förtjusta i, men det vore kanske inte mycket att sörja.