Datorlös utvecklare

För några dagar sedan publicerades i SvD en understreckare med anledning av att det idag, den 10 december 2015, är 200 år sedan Ada Lovelace, som beskrivits som världens första programmerare, föddes (Burman 2015). Även Häggström (2015) uppmärksammar detta jubileum, som han menar är något mycket större än Nobeldagen. Lovelace samarbetade med Charles Babbage, som beskrev en Analytical Engine, som, om den färdigställts under 1800-talet, hade blivit världens första datorsystem med ett turingfullständigt maskinspråk. Turingfullständighet är en egenskap som innebär att ett system kan beräkna varje beräkningsbar funktion1. Egenskapen kan gälla dels programmeringsspråk (moderna programmeringsspråk är i regel turingfullständiga)2, dels fysiska datorer (som dock inte uppfyller den fullständigt, eftersom de har begränsat minne). Lovelace utarbetade bl.a. en algoritm för att med hjälp av denna tilltänkta maskin generera Bernoullital. Dessutom diskuterade hon hur maskinen skulle kunna användas för att utföra uppgifter utöver manipulation av siffror, som skulle kunna beskrivas matematiskt, som att komponera musik.

Lovelace dog i cancer 1852 – en av medlemmarna i den otursamma [35, 39]-klubb, som annars inkluderar personer som Bob Marley, Arthur Rimbaud, Eva X Moberg och den Karin som beskrivs av Malmquist (2015). Babbage dog vid 79 års ålder 1871, utan att ha förverkligat sin analytiska maskin. Både Burman (2015) och Häggström (2015) framhåller skönlitteratur som diskuterar vad som hade hänt om Lovelace och Babbage fått maskinen färdig under 1800-talet. Detta kontrafaktiska scenario kan vi inte veta mycket om: Burman säger att kontrafaktisk historia är ”både lockande och ovetenskaplig” (fast ägnar sig inte seriösa historiker åt orsaksförklaringar, som kan antas ge stöd åt vissa påståenden om hur det hade gått om ett visst villkor inte varit uppfyllt?). Med hänsyn till de resonemang kring känsligheten hos personlig identitet som utvecklats av Parfit (1984) (hade våra föräldrar väntat bara ett litet tag, eller haft litet mer bråttom, hade det varit andra än vi som existerat) kanske det ändå är rimligt att tro att ingen av de personer födda under 1900-talet som refereras i detta inlägg hade existerat.

Referenser

Burman, Annie. 2015. ”Programmerade hundra år före den första datorn”. SvD (6 december). http://www.svd.se/programmerade-hundra-ar-fore-den-forsta-datorn.

Häggström, Olle. 2015. ”Ada Lovelace 200 år”. http://haggstrom.blogspot.se/2015/12/ada-lovelace-200-ar.html.

Malmquist, Tom. 2015. I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. 1. utg. http://libris.kb.se/bib/17858407.

Parfit, Derek. 1984. Reasons and persons. http://libris.kb.se/bib/4625211.

Turner, D. A. 2004. ”Total functional programming”. Journal of Universal Computer Science 10 (7) (28 juli): 751–768. http://www.jucs.org/jucs_10_7/total_functional_programming.


  1. Om Church–Turings hypotes är korrekt.

  2. Ett undantag är språk som Coq och Agda, som kräver att alla program terminerar. Språk av denna typ används för formella bevis, och utan en sådan restriktion skulle det gå att bevisa motsägelser (Turner 2004).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *