Lära för livet

Det är väl känt att kort utbildning är förenat med i flera avseenden sämre hälsa och kortare liv. För ett par veckor sedan publicerade Socialstyrelsen ett pressmeddelande om relativt sett ogynnsam utveckling av dödligheten bland lågutbildade i Sverige (Socialstyrelsen 2013). Resultaten presenteras i termer av dödstal i åldersgrupperna 35–64 och 65–79 år, totalt och för några dödsorsaksgrupper, som tumörer, cirkulationssjukdomar och skador. De lågutbildade har, efter uppdelning i kön och justering för ålder, högre dödstal i nästan alla grupper, speciellt i den yngre gruppen.

Liknande samband finns även i t.ex. USA. Uppgifter om de avlidnas utbildningsnivå finns i CDC:s offentliga data över dödlighet (CDC 2013). Det finns två olika system för kodning efter utbildningsnivå, ett från 1989 och ett från 2003, och jag delade utifrån dessa in befolkningen i fyra utildningsgrupper: ”grundskola” (max 8 års utbildning), ”highschool” (9–12 års utbildning), ”univ1” (1–2 års collegeutbildning enligt 1989-systemet, collegeutbildning med max associateexamen enligt 2003-systemet) och ”univ2” (minst 3 års collegeutbildning enligt 1989-systemet, minst bachelorexamen enligt 2003-systemet). Åldersspecifika dödstal i åldrarna upp till 70–74 år kan uppskattas med hjälp av uppskattningar av antalet personer i de olika utbildningsgrupperna från (United States Census Bureau 2012). Nedanstående diagram visar dödstal i tumörer som underliggande dödsorsak (ICD-10 C00–D48) bland kvinnor och män i den lägsta och den högsta utbildningsgruppen.

Tumördödlighet i lägst och högst utbildningsgrupp USA 2010.
Ln-transformerade dödstal i tumörer efter kön och ålder i lägst och högst utbildningsgrupp i USA 2010. Se huvudtext för förklaring och hänvisning till källdata.

Sambandet är tydligt, på samma sätt som i Sverige: lågutbildade har genomgående högre dödstal i tumörer än högutbildade före 75 års ålder efter köns- och åldersuppdelning. Det finns dock andra mått på sjukdomsbörda. Nedanstående diagram visar andelen dödsfall i tumörer och cirkulationssjukdomar (ICD-10 I00–I99) i USA 2010 för alla åldersgrupper från 20–24 år.

Andel dödsfall cirkulationssjukdomar och tumörer efter utbildning kvinnor USA 2010. Andel dödsfall cirkulationssjukdomar och tumörer efter utbildning kvinnor USA 2010.
Andel dödsfall i cirkulationssjukdomar och tumörer efter kön och ålder i olika utbildningsgrupper i USA 2010. Se huvudtext för förklaring och hänvisning till källdata.

Vi ser att trots de högre dödstalen i tumörer har dessa sjukdomar mindre relativ betydelse för dödligheten i medelåldern bland lågutbildade än bland högutbildade, ett samband som är speciellt tydligt bland kvinnor; i 50–60-årsåldern står de för ca 50 procent av dödligheten bland kvinnor med lång universitetsutbildning men bara ca 30 procent bland kvinnor med högst 8-årig grundskoleutbildning. Förklaringen är förstås högre konkurrerande dödlighet i andra orsaker. Ett exempel på detta är, som visas, cirkulationssjukdomar, som kranskärlssjukdom och slaganfall. Andra ICD-kapitel med klart större relativ betydelse för tidig dödlighet bland lågutbildade än bland högutbildade är infektioner, sjukdomar i andningsorganen, psykiska sjukdomar, sjukdomar i nervsystemet och missbildningar. När det gäller de sistnämnda fallen är det uppenbart att det till stor del handlar om selektionseffekter: människor som har dessa problem från tidig ålder, kanske från födseln, är mindre benägna att skaffa sig hög utbildning.

En annan fråga är vilken betydelse utbildningsnivån har för livstidssannolikheten att dö av en viss orsak. Det går inte att avgöra utifrån de svenska data som presenterats av Socialstyrelsen, eftersom de endast täcker dödstal före 80 års ålder. Det går inte heller att avgöra för USA utifrån CDC:s data: visserligen täcker de hela åldersspannet, men att beräkna andelen dödsfall för alla åldrar inom grupperna med olika utbildningsnivå blir missvisande p.g.a. kohorteffekter som att andelen som skaffar sig hög utbildning är högre i yngre generationer. Vi skulle behöva skapa livslängdstabeller för utbildningsgrupperna, men det låter sig inte göras på ett vettigt sätt eftersom de uppskattningar av folkmängden per ålder och utbildningsnivå jag hittat är för grova för att beräkna dödsrisker i relation till utbildningsnivå efter 75 års ålder.

Diagrammen ovan visar emellertid att skillnaderna mellan låg- och högutbildade när det gäller andelarna som dör av cirkulationssjukdomar och tumörer i stort sett utplånas i de högsta åldersgrupperna. Dessutom är det fler högutbildade än lågutbildade som överlever till dessa höga åldrar, där den relativa betydelsen av tumörer minskar och cirkulationssjukdomar ökar. Utifrån detta är det tänkbart att livstidssannolikheten för död i cirkulationssjukdomar eller tumörer endast skiljer sig marginellt beroende på utbildningsnivå.

Referenser

CDC. 2013. ”Data Access – Vital Statistics Online”. http://www.cdc.gov/nchs/data_access/vitalstatsonline.htm.

Socialstyrelsen. 2013. ”Sämst utveckling för lågutbildade kvinnors dödlighet”. http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013december/samstutvecklingforlagutbildadekvinnorsdodlighet.

United States Census Bureau. 2012. ”Educational Attainment in the United States: 2010 – Detailed Tables”. http://www.cdc.gov/nchs/data_access/vitalstatsonline.htm.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *