Nämnd men ändå glömd

När det i olika sammanhang, som i myndigheters publikationer, debatt i media och så vidare talas om hur många som dör av en viss orsak, är det som avses generellt det som kallas den ”underliggande dödsorsaken”, som det registreras exakt en av för varje person som dör i Sverige (och andra länder som använder sig av WHO:s klassifikation ICD-10). Data i Global Burden of Disease, som är den kanske mest citerade källan för internationella jämförelser av orsaksspecifik dödlighet, bygger också på principen om en orsak per dödsfall och utgår från de olika ländernas statistik över underliggande orsaker, i de fall där sådan finns tillgänglig (även om det gjorts vissa justeringar, som jag skrev om den 19 december förra året). Den underliggande dödsorsaken definieras som den sjukdom eller skada (eller omständigheter kring en skadehändelse, som olycka, självmord, mord eller legalt ingripande) som inledde det dödliga förloppet. Begreppet har sina rötter i 1800-talet, och systemet där det ligger till grund för den officiella statistiken har ofta kritiserats för att inte vara anpassat till en situation som vi har i Sverige och andra rika länder idag, där en stor del av dödsfallen inträffar bland äldre, multisjuka personer, för vilka valet av en specifik underliggande orsak tenderar att bli mer eller mindre godtyckligt.

En sak som kan vara intressant att fråga sig är hur det skulle se ut om man redovisade hur många som dog med en viss dödsorsak nämnd på intyget (vilket skall innebära att läkaren som skrev ut intyget anser att den bidragit till dödsfallet) utan att den dödsorsaken nödvändigtvis var rapporterad som underliggande. De svenska rapporterna innehåller tabeller över detta uppdelade efter kön, några åldersgrupper (0, 1–14, 15–44, 45–64, 65–74, 75–84 och 85– år) och ett antal ”dödsorsaksblock” (Socialstyrelsen 2013, 205–224). Indelningen i dödsorsaksblock är en partition av ICD-10 på en finare nivå än kapitlen och skiljer mellan t.ex. specifika cancerformer och mellan underavdelningar av cirkulationssjukdomarna.

Eftersom flera diagnoser kan förekomma för en person, går det inte att summera de olika blocken för att avgöra hur många som har en diagnos från ett visst kapitel, t.ex. tumörer eller cirkulationssjukdomar, de två vanligaste dödsorsakerna på ICD-kapitelnivå, nämnd. Det går dock att få en viss fingervisning. År 2012 hade 38,5 procent av de avlidna kvinnorna och 37,5 procent av männen någon cirkulationssjukdom (ICD-10 I00–I99) registrerad som underliggande dödsorsak. Genom att titta på de olika blocken kan vi se att andelen med en cirkulationssjukdom nämnd är väsentligt större (uppenbarligen måste antalet dödsfall för ett kapitel vara minst lika stort som antalet för det största blocket inom kapitlet). Ett eller flera tillstånd i blocket ”andra former av hjärtsjukdom” (ICD-10 I30–I52) finns nämligen nämnt hos 53,4/53,7 procent av kvinnorna/männen. Detta block innehåller många funktionella tillstånd, som hjärtsvikt och rytmrubbningar, som ofta kanske inte är så upplysande när det gäller omständigheterna bakom dödsfallet, men det brukar inte bekymra de som räknar in dödsfall med dessa dödsfall som underliggande orsaker för att framhäva hur många som dör av cirkulations- eller hjärtsjukdomar.

När det gäller USA finns det, till skillnad från Sverige, möjlighet för vem som helst att direkt ta fram statistik över multipla dödsorsaker från CDC, dels via ett webbgränssnitt, dels via textfiler med mikrodata (dock utan information om de avlidnas lokalisering inom USA) som går att ladda hem och läsa in i passande databasprogram (förslagsvis MariaDB), så att man kan ställa frågor om t.ex. hur ofta en viss grupp av dödsorsaker nämns i kombination med andra dödsorsaker (CDC 2013). Senast nu tillgängliga år, 2010, var det 32,3 procent av kvinnorna och 31,3 procent som hade någon typ av sjukdom i cirkulationsorganen som underliggande dödsorsak. Det är alltså en något lägre andel än i Sverige, viket kan bero på dels en lägre medelålder bland de avlidna, dels ett annat sätt att rapportera dödsorsaker bland äldre. Om man däremot ser till andelen med cirkulationssjukdom nämnd är det 55,4 procent av kvinnorna och 53,6 procent av männen. Nedanstående diagram visar andelen med cirkulationssjukdom dels som underliggande dödsorsak, dels nämnd på dödsorsaksintyget i relation till kön och ålder.

Cirkulationsorgan underliggande och nämnd USA 2010.
Andel dödsfall bland kvinnor och män i USA 2010 med cirkulationssjukdom dels som underliggande orsak, dels nämnd på dödsorsaksintyg. Baserat på data tillgängliga via (CDC 2013).

Andelen ökar med stigande ålder hos båda könen och är större för män än för kvinnor i åldersgrupperna mellan 40 och 80 år, sett till såväl underliggande som nämnd dödsorsak. Det finns ingen åldersgrupp där andelen är över 50 procent för underliggande dödsorsak, men för nämnd dödsorsak är den det för män i alla åldersgrupper från och med 60–64 år och för kvinnor i alla åldersgrupper från och med 70–74 år. En intressant fråga är hur ofta sjukdomar i cirkulationsorgan finns nämnda för personer som har andra dödsorsaker som underliggande, vilket visas (på ICD-kapitelnivå) i nedanstående diagram.

Cirkulation nämnd per underliggande USA 2010.
Andel dödsfall bland kvinnor och män alla åldrar i USA 2010 med cirkulationssjukdom nämnd på dödsorsaksintyg efter underliggande dödsorsak. Baserat på data tillgängliga via (CDC 2013).

För de flesta kapitel ligger andelen med cirkulationssjukdom nämnd på ca 40–50 procent. Könsskillnaderna är generellt små inom kapitlen; den högre andelen för kvinnor när det gäller skador beror åtminstone till en del på att kvinnor med underliggande dödsorsak i denna grupp ofta är äldre personer som råkat ut för fallolyckor. De låga andelarna för graviditets- och förlossningsrelaterade komplikationer samt tillstånd hos spädbarn beror på att det vid dessa tillstånd används koder som ingår i de kapitlen i stället för koder i cirkulationskapitlet. Den låga andelen för ospecificerade tillstånd beror på att dessa koder i regel inte rapporteras som underliggande dödsorsak om det finns andra mer specifika diagnoser, t.ex. från cirkulationsorganen, nämnda. Den höga andelen för endokrina sjukdomar har att göra med att detta kapitel innefattar många tillstånd, bl.a. diabetes, fetma och rubbningar i lipidomsättningen, som när de leder till döden oftast gör det genom aterosklerotiska komplikationer (men ofta rapporteras då i stället dessa komplikationer som underliggande dödsorsaker). Den relativt låga andelen för tumörer är intressant och kan tyda på att det finns tradeoffs mellan faktorer som ökar risken för cancer och faktorer som ökar risken för olika kärlsjukdomar, som jag skrev om den 1 november, på tal om debatten om att medicinera för att minska incidensen i cancer.

Referenser

CDC. 2013. ”Data Access – Vital Statistics Online”. http://www.cdc.gov/nchs/data_access/vitalstatsonline.htm.

Socialstyrelsen. 2013. Dödsorsaker 2012. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-8-6/Sidor/default.aspx.

En reaktion på “Nämnd men ändå glömd

  1. Pingback: Bakterien och väven | Medan dammlagret förtjockas

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *