Minskad ökning

I förra inlägget skrev jag om det tekniska trassel jag råkade ut för när jag skulle hämta data om slutenvårdade för 2012 från Socialstyrelsens nya webbgränssnitt (Socialstyrelsen 2014). Men hur var det med själva det ämne jag tänkt skriva om, nämligen frågan om ökningen av influensa och lunginflammation bland yngre som rapporterades för 2011 fortsatt 2012? Nedanstående diagram visar ålders- och könsspecifika antal vårdtillfällen i dessa diagnoser (ICD-10 J09–J18) i relation till folkmängden 2012 och 2011 jämfört med 2010.

Influensa/lunginflammation Sverige 2012 och 2011 vs 2010 Diagrammet visar åldersspecifika antal vårdtillfällen i relation till folkmängden 2012 och 2011 jämfört med 2010 bland kvinnor och män i Sverige. Se huvudtext för källhänvisning och förklaring.

Vi ser att den kraftiga ökningen 2011 i åldersgrupperna mellan 10 och 50 år, speciellt mellan 15 och 40 år, inte blev bestående 2012. Däremot skedde det en i relativa tal mindre kraftig ökning i åldersgrupperna över 50 år. Det senare kan vara relaterat till den höga aktiviteten av influensa A(H3N2) i början av 2012, som sannolikt också förklarar den sänkning av kvinnornas medellivslängd som rapporterades för detta år. Den 1 november 2012 argumenterade jag för att hög aktivitet av Mycoplasma pneumoniae, en bakterie som ofta ger upphov till lunginflammation bland yngre personer, är en trolig förklaring till ökningen 2011. Diagrammet nedan visar antal vårdtillfällen i relation till folkmängden 2010–12 i specifika diagnoser på tredjepositionsnivå i ICD-10 (den mest detaljerade nivå som finns tillgänglig via (Socialstyrelsen 2014)) inom åldersgruppen 15–39 år.

Subkoder influensa/lunginflammation 15--39-åringar Sverige 2010--12 Diagrammet visar antal vårdtillfällen i relation till folkmängden 2010–12 för subkoder för influensa/lunginflammation bland kvinnor och män i åldersgruppen 15–39 år i Sverige. Se huvudtext för källhänvisning och förklaring och tabell för förklaring av koderna.
Koder för influensa/lunginflammation i ICD-10
Kod Beskrivning
J09 Influensa orsakad av identifierat ”fågelinfluensavirus” (i praktiken A(H1N1)pdm09).
J10 Influensa orsakad av annat identifierat influensavirus.
J11 Influensa orsakad av oidentifierat influensavirus.
J12 Lunginflammation orsakad av virus.
J13 Lunginflammation orsakad av Streptococcus pneumoniae.
J14 Lunginflammation orsakad av Haemophilus influenzae.
J15 Lunginflammation orsakad av andra/ospecificerade bakterier.
J16 Lunginflammation orsakad av andra specificerade infektiösa organismer.
J17 Lunginflammation vid vissa andra sjukdomar.
J18 Lunginflammation, ospecificerad.

Vi ser att J15, som ökade kraftigt 2011, minskade nästan tillbaka till 2010 års nivåer 2012. Denna kod innefattar lunginflammation orsakad av Mycoplasma pneumoniae (J15.7), vilket stämmer överens med förklaringen jag angav i inlägget 2012. Även J18 uppvisade en ökning 2011 och minskning 2012: det skulle kunna bero på att en del fall av Mycoplasma pneumoniae rapporteras utan att mikroorganismen specificeras och då hamnar under denna kod.

Jag har t.ex. den 25 augusti 2013 skrivit om ett avvikande mönster för infektionsrelaterad sjuklighet bland ungdomar och yngre vuxna, som innebär en högre risk för kvinnor relativt män än i andra åldersgrupper. När det gäller hela gruppen av influensa och lunginflammation är könsskillnaderna i sjukhusvård små i åldersgrupperna under 55 år, men i högre åldersgrupper har män klart högre incidens. Eftersom risken att behöva sjukhusvård för dessa tillstånd är starkt relaterad till stigande ålder ger åldersstandardiserade tal för hela åldersspannet ofta en bild av att manligt kön är en riskfaktor.

Avsaknaden av könsskillnader för hela diagnosgruppen bland yngre vuxna kan i sin tur maskera könsskillnader när det gäller olika subgrupper av denna. Nedanstående diagram visar kvoten mellan kvinnors och mäns antal vårdtillfällen per invånare i åldersgruppen 15–39 år för de olika subkoderna över perioden 2010–12 (data över folkmängden tillgängliga via (SCB 2014)). En del av subkoderna är ovanliga, vilket kan medföra slumpmässiga variationer, och jag har beräknat 95-procentiga konfidensintervall, som också visas i diagrammet1.

Incidenskvot kvinnor/män subkoder influensa/lunginflammation 15--39-åringar Sverige 2010--12 Diagrammet visar antal vårdtillfällen i relation till folkmängden 2010–12 för subkoder för influensa/lunginflamation bland kvinnor i förhållande till män, med 95-procentiga konfidensintervall för kvoterna, i åldersgruppen 15–39 år i Sverige. Se huvudtext för källhänvisning och förklaring och tabell för förklaring av koderna.

Det går inte att hitta någon skillnad för de koder som innefattar bakteriell lunginflammation (J13–J15) eller ospecificerad lunginflammation (J18), som sannolikt till största delen är bakteriell. Dock finns ett mönster med kvinnlig överrisk för de tre koderna för influensa (J09–J11) – även om konfidensintervallet överlappar 1 för J11 – och även virusorsakad lunginflammation (J12), även om antalet fall för den sista koden är litet. Den 22 juli 2010 visade jag på en överrisk för yngre kvinnor, jämfört med jämnåriga män, för sjukhusvård för övre luftvägsinfektioner, som säkert också till största delen är virusorsakade. Det kan tyda på att kvinnligt kön är en riskfaktor för svårartade virusinfektioner i luftvägarna i yngre åldersgrupper. En förklaring till det, som jag var inne på i inlägget från förra året, är att kvinnor skulle ha lägre aktivitet av naturliga mördarceller (som bl.a. kan förstöra celler infekterade med virus mot vilka vi saknar specifik immunitet), vilket skulle kunna förvärras av användning av p-piller. En annan hypotes, som framkastats när det gäller influensa, är ökat inflammatoriskt svar hos kvinnor, något som kan medföra effektivare bekämpning av infektioner men även få skadliga effekter om det är alltför starkt (Robinson m.fl. 2011).

Referenser

Robinson, Dionne P., Maria E. Lorenzo, William Jian, och Sabra L. Klein. 2011. ”Elevated 17β-Estradiol Protects Females from Influenza A Virus Pathogenesis by Suppressing Inflammatory Responses”. PLoS Pathogens 7. doi:10.1371/journal.ppat.1002149.

SCB. 2014. ”SCB Befolkningsstatistik, Tabeller och diagram”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/.

Socialstyrelsen. 2014. ”Statistikdatabas för diagnoser i slutenvård”. http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/diagnoserislutenvard.


  1. Det bryter strängt taget mot antagande om oberoende observationer, då en person som haft ett vårdtillfälle kan ha ökad risk för ytterligare vårdtillfällen (och data över unika personer över år går inte att ta fram via statistikdatabasens webbgränssnitt). Dock tycks det inte bli någon allvarlig snedvridning, då antalet patienter för de olika subkoderna 2012 i regel inte var mer än ca 10 procent lägre än antalet vårdtillfälllen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *