Socialstyrelsen har nu offentliggjort statistiken över förra årets dödsorsaksmönster (tillgänglig via (Socialstyrelsen 2014)). Den bjuder inte på några större överraskningar: de flesta dör av cirkulationssjukdomar, cancer eller demens och trenden för åldersjusterade dödstal i framförallt den förstnämnda orsaksgruppen är fortsatt sjunkande. Jag har tidigare, t.ex. den 23 mars i år, gett exempel på hur Sverige och andra västländer numera har dödstal i medelåldern när det gäller bl.a. hjärtsjukdomar som, framför allt bland kvinnor, är lägre än de som återfanns i mitten av 1900-talet bland vissa befolkningar som då framställdes som hälsosamma i detta avseende.

Ännu ett exempel på problematiken kring vad som i dagens värld skall räknas som en ”frisk” befolkning när det gäller ”välfärdssjukdomar” utgörs av den kinesiska befolkning som studerats i det s.k. China–Cornell–Oxfordprojektet. Det är en ekologisk studie: data över orsaksspecifika dödstal (genomsnitt över åldrarna i intervallen 0–34 och 35–69 år), fysiologiska variabler och livsstilsfaktorer för ett stort antal kinesiska landsbygdssamhällen från i första hand 1970- och 80-talen finns tillgängliga via (China–Cornell–Oxford Project 2006). Dödstalen i t.ex. kranskärlssjukdom bland medelålders män i de kinesiska samhällena var bara en bråkdel av motsvarande dödstal i USA och England under den period studien pågick. Framför allt den amerikanske forskaren T. Colin Campbell, som inledningsvis ledde studien har satt dessa förhållanden i samband med de kinesiska befolkningarnas låga kolesterolnivåer och i huvudsak växtbaserade föda.

Nedanstående diagram visar fördelningen av genomsnittliga dödstal bland kvinnor och män över åldersgrupperna mellan 35 och 69 år i de kinesiska samhällena 1973–75 (den äldsta perioden med dödlighetsstatistik tillgänglig via (China–Cornell–Oxford Project 2006), normaliserat till motsvarande dödstal i Sverige 2013 (som representeras av tjock, röd linje), totalt och när det gäller cancer (grupp M023 i den kinesiska statistiken, motsvaras av ICD-10 C00–D48 i den moderna svenska statistiken), cirkulationssjukdom (M059/ICD-10 I00–I99 utom lungkärlssjukdom, I26–I28, som räknas till en annan grupp i den kinesiska statistiken), kranskärlssjukdom (IHD; M063/ICD-10 I20–I25) och slaganfall (M065/ICD-10 I60–I69).

Kineserna hade, både bland kvinnor och män, genomgående högre totaldödlighet än nutida svenskar. Det behöver i och för sig inte vara något konstigt: de som talar om välfärdssjukdomar kan gå med på att befolkningar som är ”friska” med avseende på dessa ändå är kortlivade p.g.a. olika infektioner, mödradödlighet o.s.v. och samtidigt hävda att vi, om vi anammade deras livsstil men behöll vår höga hygieniska och medicinska standard, skulle få åtnjuta fortsatt låga dödsfall i sådana fattigdomssjukdomar och dessutom bli av med våra välfärdssjukdomar. När det gäller cancer finns det kinesiska byar med både lägre och högre dödstal än Sverige år 2013. I många av de fattiga kinesiska byarna var det vanligt med i vår del av världen relativt ovanliga cancerformer relaterade till kroniska infektioner, t.ex. magsäcks- och levercancer. Å andra sidan hade t.ex. kvinnorna klart lägre dödstal i bröstcancer än dagens svenskor – trots att de knappast hade haft tillgång till någon mammografiscreening.

När det gäller cirkulationssjukdomarna hade alla de kinesiska samhällena bland båda könen betydligt högre dödstal i slaganfall än Sverige 2013. Däremot hade männen i nästan alla samhällen lägre dödstal i kranskärlssjukdom än dagens svenskar. Eftersom dessa dödstal varit nedåtgående bland svenska män sedan 1980-talet är gapet desto större om man jämför med svenska män i studiens samtid. Dagens medelålders svenskor har högre kranskärlsdödlighet än kvinnorna i ca två tredjedelar av de kinesiska samhällena. Alla de kinesiska samhällena hade dock högre generell cirkulationsdödlighet bland kvinnor än dagens Sverige: medianen ligger ungefär i nivå med Sverige 1970 (statistik tillgänglig via (WHO) eller (SCB 2013)).

En återgång till 1970 års dödstal i cirkulationssjukdomar bland medelålders kvinnor vore att betrakta som en folkhälsokatastrof. Jag vill inte göra gällande att ett anammande i dagens Sverige av en sådan livsstil som de kinesiska kvinnorna hade skulle få sådana konsekvenser: vi har givetvis ett försteg, t.ex. när det gäller vår högt utvecklade sjukvård. Dock blir det i varje fall svårt att hävda att det avgörande för en befolknings dödstal i cirkulationssjukdom är livsstilen (som influerar insjuknandetalen) i förening med tillgången till sjukvård (som påverkar överlevnaden bland de insjuknade) och att ett anammande av den kinesiska livsstilen, när det gäller t.ex. matvanorna, skulle göra det möjligt för oss att behålla våra låga dödstal utan att folk behövde piller och kirurgi.