SVT rapporterar idag om en forskargrupp som rapporterat genförändringar i bröstvävnad hos kvinnor som tycks föregå utveckling av cancer (Olsson 2015; Forsberg m.fl. 2015). Det är delvis samma forskare som tidigare rapporterat om samband mellan y-kromsomförlust och cancer bland män, vilket jag skrev om den 1 maj och 5 december förra året. Forskarnas förhoppning är att fynden skall leda fram till nya sätt att hitta och behandla förstadier till bröstcancer. Det återstår att se om så blir fallet, men både SVT-artikeln och den ursprungliga studien framhåller att dagens strategier, med självundersökning och mammografi, är av begränsat värde, därför att sjukdomen redan hunnit utvecklas relativt långt när den kan upptäckas med dessa metoder.

När det gäller självundersökning av bröst pekar en översikt av interventionsstudier på att det saknas effekt på mortaliteten i bröstcancer, samtidigt som undersökningarna medför att det görs fler biopsier (Kösters och Gøtzsche 2003). Översikten uppdaterades 2008, och det påpekades då att de flesta cancergrupper har reviderat sina rekommendationer för självundersökning med hänsyn till bristen på evidens för nytta. Ändå har det i Sverige nu i veckan annonserats en ”klämkalender” för 2016, i syfte att ”få fler kvinnor att själva undersöka sina bröst varje månad, för att upptäcka cancern i tid” (Nilsson 2015).

Å andra sidan finns det evidens för att mammografi ger minskad mortalitet i bröstcancer. Det som framför allt ifrågasatts på senare år är om effekten är tillräckligt stark för att uppväga problem med överdiagnostik och negativa effekter av undersökningen. Løberg m.fl. (2015) diskuterar för- och nackdelar med mammografi och påtalar att sammanställningar av randomiserade försök (Jüni och Zwahlen 2014) inte har lyckats visa någon reduktion av total dödlighet bland mammograferade, trots att tillräckligt många kvinnor studerats för att en sådan effekt borde gå att hitta. Det kan hända att minskad dödlighet i bröstcancer uppvägs av ökad dödlighet i andra orsaker. Vad skulle detta då kunna bero på? Det behöver inte vara så att negativa effekter av mammografi i sig leder till ökad dödlighet. Andra tänkbara hypoteser är selektiv överlevnad eller en minskad benägenhet att rapportera bröstcancer som dödsorsak när färre kvinnor dör efter att ha diagnostiserats på ett relativt sent stadium. Hur som helst finns det anledning att ifrågasätta evidensen för att mammografiscreening utan andra grunder än kön och ålder förlänger livet.

I övrigt har jag gjort i ordning ett paket med funktioner för att konstruera livslängdstabeller och analysera dessa i Julia. Julia är ett relativt nytt programmeringsspråk (det dök upp 2012), som är gjort för att efterlikna etablerade språk för matematiska tillämpningar, som MATLAB och R, och samtidigt erbjuda bättre prestanda vid beräkningar än dessa (även om laddningen av paket kan vara en flaskhals). Varje paket i Julia är ett Gitförråd, som enkelt kan klonas av de som använder programmet, men det finns ett centralt paketförråd som håller reda på registrerade paket. Än så länge är det relativt tunnsått med paket för demografi eller epidemiologi där, men de som administrerar förrådet ansåg att mitt paket kunde godkännas för inkludering, så de som använder Julia skall kunna installera det genom att ge Pkg.add("LifeTable") i Julias skal och sedan få tillgång till funktionerna i paketet genom using LifeTable. Förutom konstruktion av livslängdstabeller utifrån data över dödstal eller antal dödsfall och medelfolkmängd ger dessa funktioner möjlighet att ta fram livslängdstabeller för subpopulationer som dör av specifika orsaker (med hjälp av orsaksspecifika andelar för dessa), och sedan utföra liknande analyser som de jag beskrev här den 22 augusti.

Referenser