SVT har i dagarna rapporterat om problematiken med Clostridium difficile, en bakterie som kan ge upphov till allvarliga infektioner hos framför allt äldre, sköra patienter som fått sin tarmflora rubbad genom antibiotikabehandling. Det påtalas att 572 svenskar dött av infektion med denna bakterie under de senaste åtta åren. I ett reportage kan de också ”avslöja en rad tidigare ouppmärksammade toppar” av dödsfall och infektioner (Bezzazi 2015).

Det handlar om att de snabbt lyckats få fram ett mönster utifrån dödsorsaksstatistiken: att det ”[u]nder olika år, i olika län” sker ”plötsliga ökningar” av antalet dödsfall och sjukhusvårdade för infektionen. I ett videoinslag visas hur reportern sitter med utskrivna datalistor över antalet dödsfall och använder kulspetspenna för att ringa in år med många dödsfall. Några exempel på sådana plötsliga ökningar är att 2010 dog 11 personer i Västra Götalands län, när det tidigare dött 6–7 personer per år under flera års tid och att det 2013 dog 5 personer i Kronobergs län, i stället för högst 2 personer, som annars varit det vanliga. Stockholms län hade 16 dödsfall år 2013 men endast 3 året innan.

SVT har också kontakt smittskyddsenheterna i de olika länen ”för att få en förklaring till dödstopparna”. Enheten i Kronoberg hänvisar till ökad diagnostik, och i några andra län har de ingen förklaring. På Folkhälsomyndigheten säger de att siffrorna är svårtolkade när det inte finns några data om hur och när de avlidna patienterna smittats, och att det lätt uppstår tillfälliga svängningar när det årliga antalet döda på länsnivå är så lågt.

SVT har uppenbarligen gjort en specialbeställning av data från Socialstyrelsen. Koden för Clostridium difficile-infektion (A04.7) ligger på fjärdepositionsnivån i ICD-10, och sådana data finns inte tillgängliga på regional nivå via Socialstyrelsens statistikdatabas eller de publicerade rapporterna. Men några tester av statistik signifikans, som hade kunnat visa på hur sannolikt det varit att sådana avvikelser som observerats hade uppkommit av en slump, verkar inte ha gjorts. Detta samtidigt som det i de exempel som redovisas rör sig om få fall, där den misstanke Folkhälsomyndigheten uttryckte kan ligga nära till hands.

Även om signifikanstester hade gjorts på länsnivå, hade det varit troligt att en del fynd varit ”signifikanta” på nivån \(p<\text{,}05\) eller till och med \(p<\text{,}01\), även om det inte förelegat några genuina avvikelser, när SVT-reportern har letat efter avvikande år under en 8-årsperiod för de 21 svenska länen. Det är samma typ av problematik som i den svenska studien om de norrbottniska farmödrarna, som uppmärksammades i svenska medier för ungefär ett år sedan. Om en flicka hade utsatts för variationer i födotillgången under barndomen hade hennes sondöttrar förhöjd mortalitet i cirkulationssjukdom. Studien blev hårt kritiserad av t.ex. Häggström (2014) därför att forskarna gjort 24 likartade tester utan att ha justerat för detta.