Enligt Folkhälsomyndighetens influensarapport har denna influensasäsong nu nått sin kulmen, då det skedde en 23-procentig minskning av laboratoriefallen av influensa A för vecka 7 jämfört med vecka 6, samtidigt som även andra övervakningssystem visar en minskande eller åtminstone stabiliserad trend (Folkhälsomyndigheten 2016). Denna vinter har framför allt utmärkts av att det varit högre aktivitet av A(H1N1)pdm09 än någon annan säsong efter 2009, då denna variant dök upp. Det verkar inte som viruset driftat så mycket, så att immunitet genom tidigare infektion inte längre ger skydd. Däremot verkar vaccinationerna 2009 ha tappat sin skyddseffekt (enligt vad Anders Tegnell säger i intervju (Bäsén 2016)), och det har tillkommit nya årskullar av barn som inte utsatts för detta virus. Under pandemin 2009 framfördes farhågor om att minskning av influensafallen genom massvaccination skulle kunna slå tillbaka i form av högre influensasjuklighet senare säsonger, därför att vaccin inte ger lika robust skydd som infektion (jag diskuterade detta t.ex. den 29 augusti 2009). Det är dock tveksamhet om det är en effekt av detta som ses nu, med tanke på att vaccinationerna av allmänheten kom igång så sent under 2009 att de hade högst begränsad effekt på pandemivågen.

Det har dykt upp rubriker som ”[å]tta svenskar har dött i årets influensa” (Bäsén 2016). Oftast brukar media anklagas för att överdramatisera, men i det här fallet innebär det i stället en grov underskattning. Siffrorna bygger på personer som intensivvårdats för influensa och dött inom 30 dagar efter diagnosen. Men den mesta av överdödligheten under influensasäsonger inträffar inte bland folk som vårdats på intensiven med influensadiagnos. Under förra vintersäsongen var det också relativt hög influensaaktivitet i Sverige, fast den dominerades av A(H3N2) snarare än A(H1N1)pdm09.

Nu i veckan släppte också SCB statistik över total dödlighet (och andra befolkningsförändringar) i Sverige under 2015 (SCB 2016). Fullständiga livslängdstabeller kommer visserligen att publiceras först den 18 mars, men det går redan nu att göra beräkningar med relativt god precision med hjälp av uppgifter för medelfolkmängd och dödsfall (som finns i ettåriga åldersklasser 0–99 år, med personer 100 år och äldre som öppet intervall). Jag gjorde beräkningar för 2014 och 2015 med hjälp av mitt eget Juliapaket, och de visade på en liten minskning av den förväntade livslängden vid födseln, från 84,05 till 84,02 år bland kvinnor, och från 80,35 till 80,31 år bland män¹. Denna minskning hänger samman med det relativt stora antalet dödsfall under de första månaderna av 2015, vilket i sin tur sannolikt beror på den höga aktiviteten av A(H3N2). Det återstår att se om detta års influensa får sådana effekter. Även om det är betydligt fler än åtta personer som dör till följd av influensan under säsongen brukar A(H1N1)pdm09 drabba äldre personer i mindre utsträckning än A(H3N2), så kanske kommer livslängden för 2016 trots allt att bli högre än 2014 och 2015.

Referenser