Svenska tidningar har i dagarna rapporterat om en studie som handlar om effekter av det kvinnliga könshormonet östrogen på hur influensavirus replikeras (Hansson 2016; Furusjö 2016; Ferhatovic 2016). Artiklarna sammanfattar genomgående studiens resultat på samma sätt: östrogen motverkar virusreplikeringen, alltså drabbas män, som normalt har mycket lägre östrogennivåer än kvinnor, hårdare av influensa än kvinnor, vilket bekräftar föreställning om ”mansförkylning”. Samma tolkning återfinns i åtskilliga internationella medier (googla estrogen flu 12–16 januari 2016). Själva studien publicerades för någon månad sedan i en preprintversion i en tidskrift från American Physiological Society (Peretz m.fl. 2015). Strömmen av artiklar från olika håll i världen de senaste dagarna verkar ha föranletts av ett pressmeddelande från i tisdags som utarbetades av det aktuella fysiologisällskapet och publicerades hos ScienceDaily (American Physiological Society 2016), som IFLScience sedan hakade på (Andrews 2016).

Pressmeddelandet har försetts med rubriken ”[n]ot the weaker sex: [e]strogen protects women against the flu, study finds” och underrubriken ”[s]tudy in human cells supports why the flu may hit men harder than women”. Troligen är det den rubriken och underrubriken som är ursprunget till den tolkning som spritts i media. I själva pressmeddelandet står inget om könsskillnader i utsatthet för influensa. Det sägs att forskarna exponerat nasala celler från kvinnliga och manliga donatorer för influensavirus och östrogen, eller ämnen som imiterar östrogen, och sett att t.ex. östrogen medför reducerad replikering i de celler som kommer från kvinnor men inte de som kommer från män. I en artikel i Huffington Post klagar studiens huvudförfattare, Sabra Klein, över att mediatolkningen bygger på ett missförstånd (Hanson 2016). Det går inte att dra några slutsatser om influensa hos män jämfört med kvinnor baserat på studier av effekterna av konstant tillförsel av östrogen i cellkultur: kvinnan har varierande hormonnivåer över tid och är ”not just a constant bag of estrogen”.

Jo, det är inte bara så att mediatolkningen av studien går utöver forskarnas egna slutsatser, den till och med strider mot annan forskning som refereras i introduktionsavsnittet i Peretz m.fl. (2015). Enligt dessa observationer drabbas unga kvinnor av sämre utfall vid influensa än åldersmatchade män. De har haft högre dödlighet vid infektion med fågelinfluensavirusen A/H5N1 och H7N9 och vid utbrottet av H1N1 2009. Försök på möss pekar i samma riktning, och det verkar där som det sämre utfallet hos honor beror på ökat inflammatoriskt svar snarare än ökad virusreplikering. Influensa är att betrakta som en immunmedierad sjukdom, där det i stor utsträckning är styrkan hos immunsvaret som är avgörande för symptomens svårighet. Samtidigt har kontinuerlig exponering för östrogen visats lindra sjukdomen hos mushonor, och det nu aktuella försöket kan tyda på att en sådan effekt existerar också hos kvinnor. Om det kommer fler resultat som styrker detta kan det bli aktuellt att pröva östrogenbehandlingar för kvinnor som tillhör riskgrupper för att drabbas allvarligt av influensa.

Att kvinnor åtminstone under vissa omständigheter kan ha högre utsatthet för influensa än män är inte så uppseendeväckande: numera räknas gravida i andra eller tredje trimestern till riskgrupperna för influensavaccinering i Sverige (Folkhälsomyndigheten 2015). Om influensan primärt är immunmedierad kanske de faktorer som ligger bakom risken för svårare sjukdom hos kvinnor är desamma som orsakar ökad sjuklighet i många autoimmuna sjukdomar, som MS, reumatoid artrit och SLE, bland kvinnor jämfört med män.

Argumentet att eftersom tillförsel av östrogen lindrar influensa hos kvinnor och kvinnor har mer östrogen än män måste kvinnor drabbas lindrigare av influensa än män kan jämföras med följande argument: högre nivåer av testosteron innebär lägre (åldersspecifik) total dödlighet och cirkulationsdödlighet bland män, män har (i genomsnitt) mer testosteron än kvinnor, alltså: män har lägre total dödlighet och cirkulationsdödlighet än kvinnor. Den andra premissen är korrekt, och det finns en del som talar för att den första premissen också är korrekt (Khaw m.fl. 2007), men slutsatsen är uppenbarligen falsk.

Referenser