I förra inlägget tog jag upp ett par exempel på vad jag betraktade som olämplig användning av hälsostatistik i olika DN-artiklar av Karin Bojs. Dels handlade det om trender för svenska kvinnors livslängd i en nu aktuell artikel, dels handlade det om trender för utveckling av vad som kallats välfärdssjukdomar i världen enligt Global burden of disease för 2010, som jag först tog upp den 16 december 2012. Båda exemplen kan belysas med hjälp av en modell för varför-frågor och svar på dessa, som ställts upp av filosofen Bas van Fraassen (se (Cross och Roelofsen 2014) för diskussion).

Van Fraassens idé är att en varför-fråga kan analyseras som en trippel $⟨P,X,R⟩$, där $P$ är det påstående för vilket vi frågar oss ”varför”, $X$ är en kontrastklass bestående av $P$ och en mängd andra påståenden $P_1\dots P_k$ och $R$ är en relevansrelation. Exempelvis kan vi tänka oss att vi frågar: ”Varför har Andersson fått influensa?” För att avgöra vad som räknas som ett svar på en sådan fråga måste vi ha en uppfattning om vilka förhållanden Anderssons influensa ställs i kontrast till. Frågan kan t.ex. preciseras som ”Varför har Andersson fått influensa just den här veckan och inte någon tidigare vecka under vintern / i år och inte någon av de fem föregående influensasäsongerna / när Berggren klarat sig hela säsongen?” Om $P$ står för Andersson har fått influensa kan vi tänka oss olika kontrastklasser $\{P,P_1\}$, där $P_1$ står för något av påståendena Andersson fick influensa tidigare under vintern, Andersson fick influensa någon av de fem tidigare säsongerna eller Berggren har fått influensa under säsongen.

Det van Fraassen betecknar som ett ”direkt svar” på varför-frågan har formen $[P$ och för alla påståenden $P_k$, där $k\ge 1$, icke-$P_k$ och $A]$, där $A$ är ett förklarande påstående, som skall vara relevant i relation till paret $⟨P,X⟩$, och relevansrelationen kan variera beroende på sammanhanget. Exempel på relevanta $A$ för de olika kontrastklasserna i exemplet ovan skulle kunna vara Andersson besökte en influensasmittad släkting för några dagar sedan, Andersson har otillräcklig immunitet mot virus som cirkulerar denna säsong (till skillnad från de tidigare fem säsongerna) eller Andersson är inte vaccinerad (till skillnad från Berggren). Ett direkt svar, formulerat på litet mer informellt språk, i det sista fallet kunde då vara Andersson har, till skillnad från Berggren, fått influensa under säsongen, därför att Andersson lät bli att vaccinera sig.

Vi kan återvända till exemplet jag tog upp i 16 december 2012-inlägget. Bojs använder i den där diskuterade krönikan formuleringar i stil med ”[f]öljaktligen dör fler människor i dag av exempelvis trafikolyckor, hjärtsjukdomar och tarmcancer jämfört med för tjugo år sedan” efter en mening där hon framhållit att folk globalt har råd med bilar, mera mat, cigaretter och läsk och slipper hugga i fysiskt lika mycket som förr. Ett exempel en varför-fråga på vilken en del av hennes utläggning skulle fungera som ett direkt svar är: Varför dog globalt fler människor av kranskärlssjukdom 2010 än 1990? Den implicerar en kontrastklass $\{n{d}_{ihd}(2010)=x,n{d}_{ihd}(1990)\ge x\}$ för något $x$, där $n{d}_{ihd}(p)$ är det globala antalet döda i kranskärlssjukdom perioden $p$. Kan ett relevant $A$ vara att livsstilen försämrats, att människor röker mer, äter sämre och rör sig mindre, som Bojs var inne på? Min kritik gick ut på att åldersjusterade dödstal i t.ex. kranskärlssjukdom inte ökat globalt sedan 1990, utan tvärtom minskat med 20 procent, enligt just de publikationer som refereras av Bojs. Ökningarna av absolut antal döda förklaras därför av ökningar av den globala folkmängden i förening med en åldrande befolkning.

Men kranskärlssjukdom är ett komplext tillstånd, och många faktorer kan påverka åldersspecifika dödstal. Anta att det är sant att livsstilen försämrats, och att det har haft ogynnsamma effekter på kranskärlssjukdom. Kanske är de effekterna till och med så starka att om det inte varit för dessa försämringar hade andra gynnsamma faktorer (som bättre sjukvård och mindre infektioner) pressat ned åldersspecifika dödstal så mycket att inte ens det absoluta antalet dödsfall i kranskärlssjukdom ökat från 1990 till 2010. Även om man kunde visa detta, skulle jag vilja hävda att de försämrade livsstilsfaktorerna står i en alltför indirekt och komplicerad relation till kontrastklassen ovan för ett hänvisning till dem skall vara en relevant förklaring i en tidningskrönika. De skulle däremot kunna vara relevanta i relation till ett annat påstående med en annan kontrastklass, t.ex. $\{r_{ihd}(2010)=x,r_{ihd}(1990)\ge 2x\}$, där $r_{ihd}(p)$ står för något åldersjusterat globalt dödstal i kranskärlssjukdom perioden $p$ (varför har vi inte åtminstone lyckats halvera dödstalen i kranskärlssjukdom sedan 1990?). Om $r$ innebär att den globala befolkningen 2010, $pop(2010)$, används som standardbefolkning går det även att skriva om så vi behåller det ursprungliga påståenden med en annan kontrastklass $\{n{d}_{ihd}(2010)=x,r_{ihd}(1990)\times pop(2010)\ge 2x\}$ (varför hade inte antalet människor som dog i kranskärlssjukdom 2010, jämfört med antalet som skulle ha dött 1990, med 2010 års folkmängd och åldersstruktur i befolkningen, åtminstone halverats?).

I artikeln jag tog upp i förra inlägget formuleras också ett direkt svar på en fråga med tydlig kontrastklass, $\{e_{k,0}(2012)=x,e_{k,0}(2011)\le x\}$, där $e_{k,å}(p)$ är den förväntade livslängden vid åldern $å$ för svenska kvinnor perioden $p$. Bojs levererar återigen ett förklarande påstående i termer av livsstilsfaktorer som rökning, stillasittande och olämplig föda. Det jag argumenterade för är att det i stället var frågan om en tillfällig sänkning av livslängden, relaterad till hög aktivitet av säsongsinfluensa i början av 2012. I och för sig preciserade inte Bojs exakt hur livsstilsfaktorerna skulle förklara trenden. Man kunde t.ex. tänka sig att om rökningen minskat snabbt bland kvinnor, hade det uppvägt de negativa effekterna av influensan 2012. Dock ter sig detta, på motsvarande sätt som i föregående exempel, som en alltför indirekt och långsökt förklaring för att räknas som relevant i sammanhanget. Men livsstilsfaktorer av det slag Bojs hänvisar till kan ändå vara relevanta som svar på en fråga som involverar samma påstående om livslängden 2012 med en annan kontrastklass. Varför var t.ex. livslängden 2012 inte mer än 1,75 år längre än 1993? Här kan en relevant förklaring vara att andelen kvinnor över 65 år som varit rökare ökat under perioden.